112. Om utveckling, lycka och varför du ska lära dig att hacka lök som en tv-kock

Välkommen, jag heter Daniel Sjöstedt och du lyssnar till Monkey mindset. I det här avsnittet vill jag slå ett slag för tillfredsställelsen som finns i lärande och utveckling och särskilt det lärande och den utveckling man själv kan skapa i det lilla och det vardagsnära.

Men jag kommer att börja med någonting storslaget.

Absolut gehör och exceptionella talanger

I en bok som heter Peak - undertiteln på den svenska översättningen är "vetenskapen om att bli bättre på nästan allt", börjar författarna Anders Ericsson och Robert Pool med en historia om absolut gehör.

Om du har absolut gehör så kan du bara genom att lyssna på någonting känna igen vilken ton det ljudet har. Det kan förstås handla om en ton spelat på ett instrument men också om andra ljud som ljudet av när en bildörr slås igen eller i vilken tonart någon nyser.

Det här är en förmåga som är mycket ovanlig. Bara en på tiotusen sägs ha absolut gehör. Mozart hade det. Frank Sinatra också.

De här personerna har ansetts som underbarn och vissa av dom har tack vare sin medfödda talang kunnat skapa stor konst. 

Absolut gehör har varit ett väldigt bra exempel på en exceptionell talang som man antingen har eller inte har.

Vanligare i Asien

Men när man kollade lite noggrannare på de som hade absolut gehör visade sig att Asien, till exempel hade en större andel personer med absolut gehör i populationen än vad som fanns på andra ställen, till exempel Europa eller Nordamerika. 

Språken i Kina, Vietnam och andra asiatiska länder är så kallade tonspråk, där betydelsen av ett ord kan skifta beroende på i vilken ton det uttalas.

Så frågan var då; berodde den här skillnaden på någonting genetiskt hos människor som bor i den här delen av världen eller beror den på att de som talar tonspråk på ett mer naturligt sätt tränas i att känna igen olika toner.

Så man kollade det här också. Och då undersökte man hur stor andel som hade absolut gehör bland de personer med ursprung i de här länderna, asiatiskt ursprung, men som inte växt upp med språket. Alltså amerikaner till exempel, som växt upp i USA och hade  två kinesiska föräldrar och där engelska hade varit språket man pratade.

I den gruppen var absolut gehör lika ovanligt som bland övriga amerikaner, så det verkade inte vara genetiskt, det handlade om vilken typ av språk man var uppväxt med.

Går att träna sig till

Här kommer då twisten: 2012 publicerade den vetenskapliga tidskriften Psychology of music resultatet av ett experiment gjort av den japanska psykologen Ayako Sakakibara. 

Sakakibaras experiment bestod av 24 barn i åldrarna 2-6 som varje dag under relativt korta pass fick träna på att känna igen noter spelade på ett piano. 

Studiens längd berodde på hur snabbt varje enskilt barn lärde sig att känna igen noterna. För vissa tog det mindre än ett år och för andra tog det drygt ett och ett halvt år.

När träningen var avslutade testade Sakakibara barnen och det visade sig att alla hade utvecklat absolut gehör. 

Det krävdes tid och träning men Ayako Sakakibara kunde alltså visa att någonting som i århundraden hade ansetts vara en gåva given av gud till ett litet fåtal, bara en på tiotusen, i själva verket var en förmåga som alla kunde träna sig till.

Och när man tittar på Mozarts liv så hade ju han en pappa som var som en nidbild av en modern fotbollsförälder fast upphöjt till tio. Pappa Mozart ville att barnen Mozart skulle bli allt han inte blev. Så först drillade han storasyster Maria Anna till att vid elva års ålder spela piano lika bra som en professionell musiker. Och från och med att lille Wolfgang Amadeus var fyra år gammal så ägnade sig hans pappa, som hette Leopold, sig heltid åt sin sons musikaliska utveckling.

Så Wolfgang Amadeus Mozart utvecklade nog snarare själv sin talang än att han föddes med den.

Det finns förstås mycket mer att säga om det här, nyanser och parenteser, som jag inte tar upp och som gör det jag just har berättat lite mer komplicerat.

En kompetens som man alltså trodde var medfödd och bara fanns hos ett litet litet fåtal av befolkningen visade sig vara möjlig att plocka fram hos alla.

Fundera på vad du kan lära dig

Det är någonting att fundera på för oss när när vi inte bryr oss om att lära oss någonting, ett nytt program på jobbet, till exempel, och ger som ursäkt att datorer är helt omöjligt för mig.

Det finns ingenting som säger att du behöver sträva efter att utveckla någon unik kompetens eller att du behöver bli världsklass eller elit i något ämne.

Utan var jag vill komma med det här är då för det första att öppna tanken för att vi alla har förmågan att lära oss och utvecklas och att det som står i vägen ofta är vår egen inställning. 

Att vi tror att vi antingen redan kan det här eller att någonting, ett ämne, helt enkelt inte ligger för oss. Att vi inte har den läggning som krävs.

Men jag vill också att du funderar lite på vad som ger dig livskvalitet, kanske tänker tillbaka på vilka perioder av livet du har känt dig som mest tillfreds.

Det blir en ledande fråga, jag vet, men för många av oss är det i de perioder vi har varit med om just lärande och utveckling på någon nivå. Det händer någonting i livet.

Det som sällan är förknippat med lycka eller livstillfredsställelse är känslan av att stå och stampa. Att inte utvecklas.

Ibland pratar man om mening, inom positiv psykologi till exempel, hur viktigt det är att känna mening för att må bra.

Och mening kommer ju i många smaker. Det vi framför allt tänker på, tror jag, är väl det större. Alltså vad är meningen med livet, eller vad är meningen med mitt liv, vad är jag ämnad att göra, och sedan ha styrkan eller turen att kunna göra det.

För de allra flesta av oss är nog den typen av mening inte så tydlig som vi kanske skulle vilja att den vore.

Men det finns ju också andra nivåer på mening. Och vi kan förstås, trots att vi inte alltid har koll på det här stora "vad är meningen med mitt liv", skapa mening i det lilla.

Ett sätt att göra det här kan vara att skapa små utmaningar för dig själv. Antingen utmaningar som är helt separerade från allting annat i ditt liv, som till exempel att lära dig ett instrument eller ett nytt språk eller gå på danskurs eller någonting helt annat. 

Kanske återuppta en hobby du älskade när du var yngre men inte har ägnat dig åt på många år.

Hur gör proffsen?

Du kan också fundera på vad du gör i ditt liv redan nu och ta reda på hur proffsen utför samma sak. Om du lägger väldigt mycket tid i ett visst datorprogram på jobbet men jobbar på ett sätt som du har lärt dig själv, så är det inte omöjligt att det finns massor att vinna, både tidsmässigt och kvalitetsmässigt om du istället lär dig den arbetsprocess som det är meningen att du ska jobba efter.

Eller finns det någonting vi kan göra hemma för att få vardagskvällarna att fungera bättre. Någonting vi kan ta bort? någonting vi kan införa, någonting vi kan göra annorlunda?

Jag har, tycker jag själv i alla fall, försökt att göra den här podden på ett sätt som står åtminstone ett halvt steg vid sidan av den här prestationshetsen som jag vet att många känner.

Att man, oavsett vad man presterar aldrig känner sig riktigt nöjd eller att man alltid känner att det finns mer som borde göras eller mer som borde uppnås.

Det här som jag pratar om nu är inte samma sak. Det handlar snarare om att se utveckling och i viss mån förbättring som en naturlig, och för vissa nödvändig, del i ett tillfredsställande liv. Och att jag därför aktivt letar områden där jag kan utvecklas. För min egen skull.

Jag kommer att prata mer om det här framöver. Det är ett otroligt spännande fält där det händer väldigt mycket men till till dess om du vill kan du se om du kan hitta en enda sådan här sak. 

Någonting, där du kan utvecklas, antingen för nytta eller bara för nöje. 

• Lära dig kortkommandon i ditt mailprogram.
• Lära dig hacka lök och tomater som en tv-kock.
• Bestämma dig för att trots att du är hopplös på namn så ska du från och med nu på riktigt försöka att lära dig namnen på de du presenterar dig för och som presenterar sig för dig.

Och börja göra det. Först ta reda på hur det görs av proffsen och sedan börja göra själv. Ett litet, litet steg i taget.

Om du är nyfiken på mental träning kan du får det du behöver för att komma igång genom att gå in på monkeymindset.se och bli medlem. Det kostar ingenting. Då får du bland annat vårt 30-dagars träningsprogram. 

Stort tack för att du har lyssnat. Om du vill så hörs vi igen nästa vecka.