162. Dilts – En modell för att synkronisera förändring

Hej och välkommen. Du lyssnar på Monkey mindset och jag heter Daniel Sjöstedt.

Idag så ska jag prata om en modell för förändring som heter Diltsmodellen. Skaparen av den här modellen, på engelska heter den Dilts model, heter Robert Dilts och han är en av de mest inflytelserika personerna inom NLP.

Personligen så är jag väldigt intresserad av NLP, jag har läst en del om det och jag har köpt och gått kurser online, men jag har aldrig gått någon formell utbildning, så jag är inte certifierad eller någon NLP practitioner eller någonting liknande inom NLP.

Och NLP då, kanske bra att jag berättar vad det är, det är, väldigt förenklat, en metodik för förändring och prestation.

Coachning, som jag håller på med, är också en metodik. Och de här två metoderna ligger relativt nära varandra och många coacher vidareutbildar sig inom NLP och vice versa.

Bokstäverna NLP står för Neurolingvistisk Programmering och om man går in på wikipediasidan för NLP så lyder den första meningen så här:

Neurolingvistisk programmering (NLP) är en pseudovetenskaplig beteendepsykologisk modell som bygger på studier av professionella kommunikatörer och deras sätt att skapa förändring genom sin kommunikation. Pseudovetenskaplig betyder då att det inte, åtminstone inte enligt Wikipedia är en metod som kan skapa resultat på ett sådant sätt att det kan sägas ha stöd i forskningen.

En ganska lång brasklapp, och NLP är omdiskuterat, men oavsett det, och oavsett vad man tror och tycker, så kan nog den här Diltsmodellen vara användbar i ens liv för att skapa klarhet i var man är och kanske också i vad man behöver.

Jag kommer först att beskriva modellen, berätta om de olika delarna, och sedan kommer jag att prata runt den.

Diltsmodellen för hållbar förändring

Så, du kan tänka dig en pyramid som står med toppen uppåt och som är delad i fem olika delar. Fem olika lager. Så ett lager i botten, ett ovanför det och så vidare till vi kommer till toppen.

• Lagret längst ner (Nivå 1) i Diltsmodellen heter Miljö och omgivning. Environment på engelska. Det är basen i pyramiden.
• Lagret ovanför (Nivå 2) heter Beteenden (behaviors).
• Det tredje lagret från botten (Nivå 3) heter Förmågor eller "Kunskap och färdigheter". (Skills & Capabilities).
• Fjärde lagret  (Nivå 4) heter Värderingar och sanningar, eller värderingar och föreställningar (Values and beliefs).
• Och det översta lagret (Nivå 5), toppen av pyramiden, heter Identitet.

Ibland så är den här modellen indelad i fem delar, som nu, och ibland så är den indelad i sex delar och den sjätte delen, den heter då "Purpose" eller Högre syfte och när den är med så är det den som är toppen av pyramiden eller så befinner sig det högre syftet ovanför pyramiden.

Men jag i det här avsnittet kommer att prata om de fem första delarna och jag kommer att prata som att identitet är högst upp, alltså toppen av pyramiden.

Vad Dilts säger är att om hållbar förändring ska kunna ske så behöver alla fem delarna synkronisera, de behöver stödja varandra. Och att Miljön, nivå 1, vi befinner oss i behöver stötta de beteenden (nivå 2) vi vill införa. Vi behöver ha den nödvändiga kunskapen och de nödvändiga färdigheterna (nivå 3).

Nivå 4: Ta reda på dina värderingar och sanningar

Våra värderingar och sanningar behöver vara i synk med den förändring vi vill genomföra och i en av de första poddarna så pratade jag om värderingar och då definierade jag värderingar som det som är viktigt för dig.

Så om det är viktigt för dig, till exempel, att känna dig fri, så bör det du gör stötta det, eller åtminstone inte gå tvärt emot det. Är rättvisa en stark värdering så är det bra att den här förändringen skapar mer rättvisa i ditt liv, På det sätt förstås som du definierar rättvisa.

Sanningar eller föreställningar tangerar ju detta, det är på sätt och vis hur du ser på världen. Om vi ska ta rättvisa som jag tog upp nyss så kan ju rättvisa betyda olika saker för olika människor.

Ett rättvist samhälle för en som röstar åt vänster politiskt kan vara ett samhälle där vi aktivt strävar efter att fördela resurserna så lika som möjligt. Att skillnaderna mellan människor, rent materiellt, ska vara så liten som möjligt, eller åtminstone inte tillåtas bli väldigt stora. Lite förenklat förstås.

Medan ett rättvist samhälle för en som är mer åt höger politiskt kan vara ett samhälle där alla ges samma möjligheter till att börja med och där det sedan är upp till individen att ta tillvara de här möjligheterna.

Så min sanning om vad rättvisa är kan vara annorlunda än din sanning.

Alla bär vi med oss massor sådana här sanningar. Om min sanning är att gymträning är en pina och en uppoffring kommer ett sådant beteende, att böra träna på gym, vara svårt att sätta. Så då behöver jag börja jobba på den sanningen, om jag nu av någon anledning behöver börja träna på gym.

Nivå 5: Identitet - vem är du?

Ovanför ligger min identitet som består av en massa sanningar och värderingar av olika slag. Vem är jag? Om jag skulle beskriva mig själv för någon? Vem är jag då?

I många tidigare poddar så har jag, tror jag pratat om att förändring kan ske på många olika nivåer, jag har pratat om hur viktig miljön är, jag har pratat om beteenden och jag har pratat om identitet men Diltsmodellen illustrerar det här på ett väldigt bra sätt.

Om jag ska ta ett enkelt exempel, låt oss låtsas att vi har två personer som vill förändra sitt förhållande till alkohol. De tycker att de dricker för mycket eller de tror åtminstone att deras liv skulle bli bättre om de drack mindre eller om de fick mer kontroll över det här med alkohol.

En av personerna beskriver sitt förhållande till alkohol så här:

Egentligen är det inga problem men jag har märkt att när jag går ut med jobbet eller med kompisarna så tenderar jag att dricka ett eller två glas för mycket och det gör att dagen efter blir helt förstörd. Det händer ganska ofta att jag inte får gjort det jag har planerat för helgen eftersom jag är bakfull. Men under en vanlig arbetsvecka så är det inga problem och om jag inte blir bjuden på fest eller går på after work så är det inte heller några problem. Ibland kan det gå veckor utan att jag dricker en droppe, och då saknar jag det inte.

En annan person har på ytan ungefär samma beteende men han beskriver sitt förhållande till alkohol så här:

När jag var liten så hände det ofta att min pappa tog en öl eller två efter jobbet. Han blev aldrig berusad men för honom var alkohol ett sätt att koppla av och en belöning för en bra utförd arbetsdag.

Den dagen jag fyllde 18 så hällde han upp ett glas av sin finaste whisky till mig och sa att jag från och med nu är en man.

Här, och ni förstår att jag förenklar och det kräver ofta en del arbete för att komma hit, men här så handlar det troligen om någonting annat än bara miljö och beteende. Här handlar det kanske om identitet eller om sanningar och värderingar.

Jag har lärt mig att förknippa alkohol med manlighet kanske, eller med att vara vuxen.

Att bara fokusera på beteende eller miljö kan bli svårt eftersom min sanning eller min bild av hur det är är att läsk dricker man bara på barnbordet. Och den enda som dricker vatten på fredagen är han eller hon som har oturen att behöva köra. Och ingen skulle göra det frivilligt.

Så var medveten på var i den här modellen du befinner dig när du pratar om det här som du vill förändra. Och om du jobbar med andra så blir det här förstås jättebra ledtrådar för hur du behöver jobba för att stötta någon i förändringen.

Nivå 1: Utgå från önskat läge och beskriv miljön

Man kan använda Diltsmodellen till mycket och ett sätt är att antingen jobba med en kompis som ställer frågorna eller med papper och penna och ställa frågorna till sig själv och sedan börja undersöka den här pyramiden nerifrån och upp.

Starta med ett mål eller en önskning om vad du vill ha eller hur du vill ha det.

Och utgå från att det är så. Nu har jag uppnått det här som jag vill uppnå eller nu är jag hälsosam eller i balans eller jag är effektiv i mitt arbete eller ledarskap eller vad som helst och då börjar man med att så noga som möjligt beskriva den miljö som man då befinner sig i. Och det kan förstås vara exakt samma miljö som du befinner dig i just nu.

Men troligen är det ändå någon skillnad. Kanske är det mer välstädat eller så finns det mer växter eller så är skåpet med bokföring mer i ordning eller någonting liknande. Ju mer detaljerad bild du kan måla upp desto bättre.

Nivå 2: Vilka beteenden behöver du förändra?

Samma sak gäller för beteende. Vilka beteenden har du nu? Om det handlar om hälsa så kanske du rör dig annorlunda, du tar trappan istället för hissen, du reser dig upp ur soffan utan att det gör ont, till exempel.

Om det handlar om balans eller stress eller att vara mer närvarande så kanske ditt mobilbeteende är annorlunda, beskriv hur det ser ut, om det handlar om dig på ditt jobb så beskriver du hur du beter dig där. Ju mer detaljerat desto bättre.

Nivå 3: Vilka kunskaper och färdigheter behöver du ha?

Sedan rör du dig uppåt i pyramiden. Vilka kunskaper och färdighet behöver du för att kunna bete sig så här.

För att kunna ha den här effektiva och produktiva arbetsdagen där jag känner att jag har mer kontroll så behöver jag troligen bli bättre på att planera, så det är någonting jag behöver utveckla ... och när du kommer på det så kanske du behöver gå tillbaka till beteendelagret och lägga till planering som ett beteende.

Vad behöver vara sant för dig för att de här färdigheterna ska få en chans att utvecklas? En sanning som ofta hindrar oss är att det här är utanför min påverkan. Jag har försökt att förändra min hälsa så många gånger och misslyckas så det går inte. Det är sådan här jag är.

Eller för att min arbetssituation ska kunna bli bättre behöver ledningen göra radikala förändringar. Så länge dina sanningar ser ut så här, att lösningen finns hos någon annan. Utanför dig, så kommer det bli svårt att hitta den energi och den tid som behövs för att kunna genomföra den förändringen.

Det här var en väldigt översiktlig beskrivning av Diltsmodellen men jag hoppas att du har fått med dig några nya tankar. De här olika nivåerna tycker jag är användbara.

Tack för att du har lyssnat, ta hand om dig, och jag hoppas att vi hörs snart igen.