34. Frågor och svar

Välkommen till Monkey mindset en podcast som framför allt handlar om mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare och föreläsare. Det här blir avsnitt 34 och när jag började med det här kunde jag inte drömma om vilken respons jag skulle få med den här podden. Jag har fler lyssnare än vad jag trodde att jag skulle få och jag får framför allt så otroligt många fina mail från er. Många delar med sig av sina egna historier och många ställer frågor och ber om råd.

Jag svarar ju så gott jag kan och jag har märkt att vissa frågor återkommer. Så i dag tänkte jag ta några av dessa frågor och svara på dem.

Jag kommer att svara på fem frågor:

Vad betyder Monkey mindset?
Hur vet jag att jag är i det mentala rummet?
Måste jag tro på mental träning för att det ska fungera?
Vad är skillnaden mellan mental träning och meditation?
Och till sist kan du som mental tränare hjälpa mig med min depression/ utmattning eller utbrändhet?

Det första jag tänkte att klara av är att förklara innebörden av den här poddens namn. Monkey mindset.

1. Vad är monkey mindset?

Det finns en buddhistisk term som heter "Monkey mind". Det är en beskrivning av någon som likt en apa hela tiden hoppar från en gren till en annan, aldrig kan vara still, aldrig kan fokusera på här och nu eller vara nöjd med det han har. Så fort han ser någonting som blänker så flyttas fokus dit. Då lämnar han det han för tillfället gör och söker sig till det nya.

Monkey mindset är en lek med det begreppet. Det var min fru som kom på det. Hela vårt samhälle, mer eller mindre, lever nu med en monkey mind, eller ett monkey mindset.

Det mest värdefulla vi har är vår uppmärksamhet och de som vill ha vår uppmärksamhet, de som vill tjäna pengar på den, vet att det är lättare att få den om de tilltalar vår monkey mind. Snabba, lättsmälta saker som egentligen inte betyder någonting, som varken ger oss kunskap eller glädje, förutom för just den sekunden den konsumeras.

Som Kinderägg för vuxna. Barnen vet att chokladen inte är bättre än någon annan choklad och leksaken har alltid varit skit. Den sätts ihop på en minut och sedan tittar barnet aldrig på den igen. Men nyfikenheten tar överhanden. Den känslan är så stark, vi kan inte stå emot. Och på samma sätt funkar ju vi alla. Vi ser en rubrik, till exempel, vars enda syfte är att göra oss nyfikna. Ett djur som åker skateboard och sedan orden "Du kan inte ana vad som händer sedan".

Vi vet att vi kommer att bli besvikna, vi vet att den här så kallade nyheten är fullständigt meningslös men vi klickar ändå. Och så blir vi besvikna. Gång på gång, men lik väl så fortsätter vi att klicka.

Och det är ju samtidigt svårt att ge media skulden. De försöker skriva långa artiklar om presidentvalet i USA eller Edward Snowden eller global uppvärmning, men de kan ju mäta nu, mäta exakt vad vi läser och vad vi klickar på och dom ser att vi mycket hellre klickar på en video med en papegoja som halkar på ett bananskal än ett dyrt och genomarbetat jobb om situationen för tiggarna du ser utanför Ica.

Och inte bara media såklart, vi är alla en del av det här. Jag kommer ofta på mig själv att fingra efter mobilen när jag inte får konstant stimulans. Senast igår när jag såg nyaste avsnittet av Game of Thrones. Kunde alltså inte ens hålla mig från mobilen under Game of Thrones.

Jag vet inte vad det här gör med oss. Men för egen del så mår jag bättre när jag kan ta ett steg åt sidan och ställa mig lite utanför. Jag blir lugnare, gladare. Sover bättre. uppskattar saker på ett annat sätt.

Men det är ju så otroligt svårt, i alla fall för mig. Det kräver medveten närvaro. Att jag medvetet stänger av mig själv. Avinstallerar appar. Eller sätter mig med en bok och förstår att det kommer att vara svårt i början, att det tar längre tid nu än vad det gjorde för tio år sedan att komma in i texten eftersom min hjärna är van med snabbare kickar.

Så det är tanken med monkey mindset. Att hjälpas åt att kunna ta ett steg åt sidan när vi känner att det behövs. Att hitta verktyg för att kunna tysta vår monkey mind.

2. Hur vet jag att jag är i det mentala rummet?

Jag har också fått en hel del frågor om att träna mentalt med ljudband. Ni verkar var ganska många därute som gör det nu och jag blir jätteglad när jag får mail som berättar om framstegen.

En vanlig fråga handlar om det mentala rummet. Hur vet jag att jag är där? Jag har ju gjort ett avsnitt om det mentala rummet, det är avsnitt nummer 8 så det kan du lyssna på igen om du vill.

Generellt sett så vill jag råda dig att inte bry dig så mycket om det mentala rummet. Om du jobbar med banden så gör det så bra du kan i den stund du tränar. Se det som en stunds avkoppling.

Om det hjälper så kan du försöka se på det som att det är ett tillstånd som kommer till dig, precis som sömn, det är inte en plats eller tillstånd som du tar dig till. Mig hjälpte det mycket att börja tänka så. Jag följde instruktionerna på banden och när min kropp och mitt sinne var redo så hamnade jag i det här hypnotiska tillståndet som vi inom mental träning ibland kallar för det mentala rummet. Och ibland blir det jättestarkt och ibland känns det som att vi bara har suttit eller legat där och blundat i en kvart och att ingenting har hänt.

Om det känns som att du har sovit, trots att du vaknar när bandet är slut så har du varit i det mentala rummet och ofta så undrar du nog lite själv "somnade jag till en kortis". Då har du nog också varit där.

Och ibland kan du ha varit där trots att det känns som att du har varit vaken hela tiden.

Det här kanske blev ett värdelöst svar. Allt är rätt, säger jag och har på mig både hängslen och livrem. Men det är faktiskt så.

Det som kan hindra dig från att göra framsteg är om du hela tiden analyserar huruvida det funkar eller ej, huruvida du gör rätt eller ej. Om du inte kan låta dig själv svepas med i stunden utan hela tiden frågar huruvida du är i det mentala rummet eller inte. Då kan det bli svårt att ta till sig den mentala träningen.

Jag tränar ju mentalt i stort sett varje dag och det ser väldigt olika ut för mig med. Ibland kommer jag jättedjupt och ibland känns det som att jag bara satt där med stängda ögon.

3. Måste jag tro på mental träning för att det ska fungera?

Jag får också ibland frågan om man måste tro på det för att det ska funka. Mitt svar är att du behöver inte tro på det. Men du behöver göra övningarna seriöst. Så även om du tycker att det här är löjligt eller tramsigt så kommer du att märka effekt så länge du är seriös när du gör övningarna.

Jag tror faktiskt att en liten dos skepsis är bra för den som vill börja träna mentalt. Att man inte automatiskt sväljer allt som sägs men att man har inställningen att man ska ge det en rejäl chans.

Om man går in i det här alltför entusiastiskt så finns risken att man tror att mental träning kommer att lösa alla ens problem. Att man kommer att bli fri från grubblerier och nedstämdhet och nervositet med mera.

Så är det tyvärr inte. Ju mer du tränar desto bättre kommer det att gå, det är i alla fall min erfarenhet och övertygelse men bara för att du börjar löpträna så innebär det inte att du kan tävla i OS.

Se det som motion för ditt sinne. Det som är positivt är ju att väldigt många av oss börjar från en mycket låg nivå. Kanske aldrig har tränat så här och då kommer du med stor sannolikhet märka stora förändringar under de första månaderna av träning.

4. Vad är skillnaden mellan mental träning och meditation?

En annan vanlig fråga jag får är vad skillnaden är mellan mental träning och meditation.

Jag mediterar själv. Har gjort det i många år. Jag gör det inte lika regelbundet som mental träning men nästan. Och definitivt i perioder.

För mig finns det många likheter mellan de bägge. Tillståndet man hamnar i i meditation är väldigt likt det mentala rummet. Det är alltså något slags hypnotiskt tillstånd.

För mig är det enklare att göra mental träning än vad det är att meditera. Meditation är ganska krävande. Det är svårt att sitta still och inte göra någonting i tjugo minuter. Därför finns det ett motstånd till att meditera.

Mental träning kräver väldigt lite. Det är inte jobbigt att ligga eller sitta och följa instruktioner. De flesta tycker efter ett tag att det enbart är skönt.

En annan skillnad är att mental träning i större grad fokuserar på olika saker att förbättra. Vi jobbar med självkänsla till exempel. Meditation förbättrar också din självkänsla men den gör det i ett jobb med helheten.

Och det jag pratar om nu är alltså träningen med ljudbanden. Inom mental träning så gör vi ju också saker utanför den träningen men det tar jag inte hänsyn till här.

Kort sagt så tror jag att effekterna av meditation och effekterna av mental träning i många fall kan vara väldigt lika varandra.

Den största fördelen med mental träning som jag ser det är att det är mycket enklare att göra, det kräver väldigt lite av den som gör det, och det i sin tur gör att det är större chans att det blir gjort.

Och där har du ju 99 procent av framgången, att det blir gjort regelbundet.

Den bästa träningen är den som blir gjort har någon sagt och så är det verkligen med både mental träning och meditation.

5. Kan du som mental tränare hjälpa mig med min depression, utmattning eller utbrändhet?

Till sist så tänkte jag prata om utbrändhet, utmattning eller depression. Jag får många mail från människor som lider av det här och vill ha hjälp. Tusen tack till alla er som delat med sig av er historia. Det gör ont i hjärtat att läsa i vissa fall och det är tragiskt att de här sakerna har drabbat så många och att det finns så lite hjälp att få.

Mitt svar är alltid det samma. Jag har tyvärr varken utbildning eller erfarenhet att kunna jobba med de här frågorna. Så det är jätteviktigt att ta professionell hjälp till det här.

Däremot har jag, framför allt inom ramen för de utbildningar jag har läst i ämnet mental träning fått höra massor av solskenshistorier från människor som varit nere på botten vad gäller de här sakerna, utbrändhet, depression, utmattning och använt sig av mental träning och som upplevt att deras livskvalitet förbättrats något enormt.

Så personligen tror jag att det hjälper. Och jag har aldrig hört talas om några biverkningar från mental träning. Men jag har inte den formella kompetensen att bedöma det. Fråga någon som jobbar med det här. En läkare eller psykolog och hör med den personen vad han eller hon tycker om mental träning och om det är okej att du testar det, om du nu vill det.

Du får gärna höra av dig till mig om du har frågor eller förslag på ämnen du vill att jag ska ta upp. daniel<at>monkeymindset.se är mailadressen. Och du vet väl att du kan få det du behöver för att komma igång med mental träning av mig och det kostar inget. Om du går in på monkeymindset.se och signar upp dig för mitt nyhetsbrev så skickar jag dig de fyra ljudband som ingår i min app, som heter "mental träning".

Och om du tyckte om det du hörde så skulle jag uppskatta en recension på iTunes. Jag märker stor skillnad i antal lyssnare beroende på hur min podcast blir frontad på iTunes. Och just nya recensioner verkar vara en av de saker som Apple tar hänsyn till när de väljer ut vilka poddar som ska komma högt i sina listor. Så recensera gärna, och tack till alla er som redan har gjort det.