60. Tre typer av lycka
Välkommen. Du lyssnar på Monkey mindset och jag som pratar heter Daniel Sjöstedt.
Positiv psykologi och lyckoforskning
Som du kanske vet så finns det ett forskningsområde som heter positiv psykologi. Vissa kallar det lite nedvärderande för lyckoforskning.
Grunden till positiv psykologi lades av bland andra Martin Seligman, det är i alla fall han som till mångt och mycket har fått vara ansiktet utåt. Seligman var ordförande för det amerikanska psykologförbundet och i slutet av 1990-talet så grundade Seligman den gren inom psykologin som kallas för positiv psykologi. Seligman berättar, och jag kommer att länka så att ni kan lyssna på honom själva om ni vill, att psykologin traditionellt fokuserat nästan helt och hållet på det som han kallar för ”the deciese model”. Sjukdomsmodellen.
Det innebär att man tar någon som är sjuk, som har en diagnos, eller som mår dåligt helt enkelt och försöker bota den personen. Det är ju självklart väldigt lovvärt men Seligman, och flera andra, började fundera på om man inte även skulle kunna använda psykologin till att kolla på människor som var exceptionellt lyckliga, som mådde och fungerade mycket bra, se vad dom gjorde och hur dom tänkte och sedan använda den kunskapen till att få normallyckliga människor att bli mer lyckliga.
Så om den traditionella psykologin hade sysslat med att jobba med människor som befann sig på minus, mentalt, lång nere på minus till och med och arbetat fram metoder för att hjälpa dessa tillbaka till noll, eller helst högre, så skulle det här nya fältet, det som kom att kallas för positiv psykologi, arbeta med att undersöka hur man som individ skulle kunna göra för att flytta människor längre ut på plusskalan.
Och i det här avsnittet så kommer jag att berätta om en ganska så populär teori som kom fram under de första åren. Och då snackar vi början på 00-talet. Teorin handlar om att det finns tre typer av lycka.
Vårt sökande efter lycka
Men först några brasklappar. Enligt en artikel jag läste så publicerades det år 2000 50 stycken böcker som handlade om lycka. 2008 var den siffran 4000 och min uppfattning är att det inte har avtagit.
Lycka säljer uppenbarligen och de som säger att de vet vad du ska göra för att bli lycklig blir bara fler. Ändå ökar inte den upplevda lyckan hos oss som individer. Trenden där går snarare åt andra hållet.
Och vad det här beror på är ju förstås omöjligt att säga. En del är säkert den föränderliga värld som vi lever i just nu. Med mycket osäkerhet, både i det stora. Världsläget, men också i det lilla. Vår arbetssituation förändras just nu i en väldigt snabb takt och för många innebär det att dom mår dåligt.
Det kan också, tror jag, åtminstone till viss del, handla om alla möjligheter vi har idag och den press som vi sätter på oss själva. Vi tycker att vi har det så förspänt ekonomiskt och materiellt så att vi tycker att vi borde kunna klara av att också vara lyckliga. För varför kämpar vi annars så hårt? Vi har tagit oss så högt i Maslows behovstrappa att vi har möjlighet att tänka på de här frågorna mycket mer än tidigare generationer.
Och de här tusentals böckerna spelar förstås in. Och de tusentals artiklarna, alla tv-program och alla sådana här poddar. Lycka och självförverkligande har kommit högre upp på agendan.
Så det här ämnet, lycka och positiv psykologi, har fullkomligt exploderat de senaste 15-20 åren. Ändå ser vi egentligen ingen effekt av detta hos oss som individer. Man kan fundera på det beror på. Kanske ämnet för en annan podd.
Tre faser av lycka
Seligmans forskning utmynnade i alla fall i att lycka kategoriserade i tre olika typer, eller tre olika faser.
- Den första fasen kommer jag här att kalla
Det ljuva livet - Den andra fasen kommer jag att kalla
Det goda livet - Och den tredje fasen kommer jag att kalla
Och det meningsfulla livet.
Fas 1 - det ljuva livet
Den första nivån - det ljuva livet kan nog sägas vara den som många av oss intuitivt strävar efter. Seligman kallar den för The Pleasant Life och lite förenklat handlar den om att frambringa positiva känslor. Och att lära sig att hålla kvar vid de känslorna. Vi kan ju göra det här på många olika sätt. Konsumtion. Relationer. Festa. Resa. Och så vidare. När man tänker på vad man skulle vilja göra om man vann en massa pengar på lotto så handlar det troligen om att du och jag skulle börja jag den här typen av lycka.
Det finns flera problem med den här typen av lycka. Ett av dem, som du säkert känner till eller känner på dig, är att den är relativt flyktig. Den funkar ju så länge du har den här positiva känslan eller så länge du kan erinra dig den positiva känslan men den kräver nya kickar och de här kickarna behöver i regel öka i intensitet. Eller åtminstone varieras. En upplevelse som känns helt fantastisk första gången du gör den tappar i regel ganska snabbt i effekt. Det krävs någonting mer eller någonting annorlunda för att frambringa samma positiva känslor igen.
Dessutom är den här typen av lycka, eller vår förmåga att känna positiva känslor, ärftlig. Vi föds med en viss förmåga och den del som kan tränas upp är ganska liten. Så när man säger att vissa är positiva till sitt sinne och andra är negativa så kan det vara det här vi pratar om.
Fas 2 - det goda livet
Nästa nivå kallar Seligman för det goda livet ”The Good Life” och en mycket viktig del här är Flow. Alltså att man hittar någonting i sitt liv, en aktivitet, som man kan gå upp i helt och hållet. Som man gör, och när man gör det, så kopplar man bort allting som händer utanför en. Tid och rum upphör att existera.
Och flow kan ju komma från många olika saker beroende på vem du är och vad du har för intresse. Vissa får flow när de arbetar i grönsakslandet, andra upplever det när de löser korsord, skriver kod eller spelar schack. Det kan men behöver alltså inte vara någonting som är produktivt i den mening att det skapar ett ekonomiskt värde för samhället.
Fas 3 - det meningsfulla livet
Den tredje nivån av lycka kallar Seligman för the meaningful Life, det meningsfulla livet och de som passade in i den här kategorin upplevde sig allra mest lyckliga och det var dem som lyckades använda sina personliga styrkor, alltså det dom var bra på, och använda den kompetensen till någonting som var större än dem själva. Man gjorde någonting som inte bara hjälpte mig själv, som gjorde mitt liv bättre, utan också någonting som hjälpte andra. Eller som förbättrade för andra.
När man undersökte de här tre nivåerna så märke forskarna, bland annat två som heter Chris Petersen och Veronica Huta, att det fanns ett väldigt tydligt samband mellan hur tillfreds försökspersonerna var med sina liv och hur mycket av de två senare kategorierna, Det goda livet och det meningsfulla livet, som man hade. Ju mer flow och ju mer mening, desto mer tillfreds med livet.
Den första kategorin, det ljuva livet, där man strävar efter positiva känslor, där fanns det inget samband med hur mycket positiva känslor man hade i sitt liv och hur tillfreds man kände sig med sitt liv.
Och som du kanske märkte så skiftade jag begrepp från lycka till tillfredsställelse. Som alltid så är det svårt att definiera och lätt att haka upp sig på vad man egentligen menar men många ser nog lycka som det man ser i coca cola-reklamen, glada människor som ler mot varandra och skrattar.
Men tillfredsställelse kan ju vara någonting annat, det behöver inte inbegripa sådana här direkta positiva känslor
Göra mer av det som ger mening
Det var en kortfattad beskrivning av de här tre kategorierna och om jag får välja så skulle jag vilja att du tar med dig två saker från det här avsnittet:
För det första så kan du fråga dig själv hur du skulle kunna använda det här i ditt liv. Om inte annat för att öka din förståelse om dig själv. Och för andra. Varför, om du nu känner så, känns det som att någonting saknas, varför känner du inte tillfredsställelse i din vardag, trots att du på ytan har allt du kan önska dig?
Kanske kolla vidare på det här. Fundera.
Finns det tillfällen där du upplever flow? Kan du på något sätt få in mer sådant i ditt liv.
I vilka aktiviteter känner du mening? Kan du få in mer sådant?
Du behöver ju inte binda upp dig varenda kväll eller flera år framåt. Utan testa i en månad. Se vad som händer.
Det var det första och för det andra. Det är oerhört viktigt att komma ihåg det här jag pratade om innan, det finns en oändlig mängd teorier och modeller inom det här ämnet. Och ibland är det ju svårt för en utomstående att se skillnad på vad som är forskning och vad som är tyckande eller teorier eller sådant som någon säger bara för att profilera sig och skilja sig från mängden.
Om jag hade letat så hade jag antagligen kunnat göra en podd där jag förespråkade att du skulle sträva efter att tjäna mer pengar och köpa dig en större bil och att det, enligt någon studie, skulle göra dig lyckligare.
Så man kan hitta det svar man vill ha inom det här området men det är faktiskt så, i alla fall om jag har förstått det rätt, att de här rönen, alltså tre typer av lycka, är robusta. Dom har utvecklats lite sedan de först presenterades, jag kommer inte att ta upp det idag, men de är robusta.
Men vi är ju alla olika. Vi befinner oss i olika faser av livet. Ibland vill vi ha vin, kvinnor och sång, eller vin män och sång och ibland vill vi gå i skogen och känna lugnet. Så se det inte som facit, se det som ett förslag.
Jag hoppas att det jag sagt här i alla fall satt igång några tankar hos dig. Om du vill får du gärna dela dem med mig. daniel<at>monkeymindset.se är min emailadress.
Och om du är nyfiken på mental träning så kan du få det du behöver för att komma igång av mig, och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och prenumererar på mitt nyhetsbrev så skickar jag dig fyra ljudfiler, med instruktioner, som guidar dig igenom de avslappningsövningar som är en av grunderna i mental träning.
Det var allt för den här gången. Stort tack för att du har lyssnat. Vi hörs snart igen.
