105. Stoicism: Tre tekniker för att behålla lugnet i alla lägen

Förslag till vidare läsning

Enchiridion av Epiktetos

Om vreden, Om levnadslycka och Om livets korthet av Seneca

Självbetraktelser av Marcus Aurelius

The Art of Stoic Perception av William Boyce och Sean O'Connor

The Stoic Handbook av Eric Wiegardt

 

Utskrift av podcast 105 – Stoicism: Tre tekniker för att behålla lugnet i alla lägen

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Patrik Edblad och jag är beteendevetare och mental tränare.

Förra veckans podd fick utgå på grund av influensa men nu är både jag och Daniel på bättringsvägen så förhoppningsvis slipper vi fler hål i poddschemat ett bra tag framöver.

Innan vi kör igång med dagens avsnitt vill jag snabbt tipsa om vårt mentala träningsprogram, Monkey mindset plus. Det har fått väldigt fin feedback och just nu återlanserar vi en uppgraderad version av det här programmet. Så om du vill få mer kontroll över ditt mentala välbefinnande  rekommenderar jag varmt att du läser mer på monkeymindset.se/plus.

Idag, och under de närmaste veckorna, tänkte jag göra en miniserie om stoicism — en filosofisk skola som grundades under antiken och utvecklade mängder av stora idéer och praktiska tekniker för att leva ett bra liv.

Innan vi börjar vill jag dock vara noga med att påpeka att jag inte är någon filosofiprofessor eller expert på stoicism.

Jag har bara ett stort intresse för den här filosofin och eftersom den varit till stor hjälp för mig så vill jag dela med mig av den till dig så kan den förhoppningsvis vara till nytta för dig också.

Mitt mål är inte att ge en exakt återberättelse av stoicismens historia och lära utan snarare att skapa lite av en nybörjarguide till stoicism.

En lättbegriplig överblick av de idéer och tekniker den här skolan utvecklade så att du kan testa dem i ditt eget liv.

Så, vad är då stoicism? Jo, stoicism är vad man kallar för en visdomsfilosofi. Med det menas att det är en filosofi om hur man bör leva sitt liv och hur man kan leva det på ett bra sätt.

Stoicismen grundades för ungefär 2300 år sedan i Grekland av en filosof som hette Zeno.
Han startade sin skola genom att stå i en pelarhall på marknaden i centrala Aten och prata med människor som råkade passera förbi.

Allt eftersom bildades en återkommande grupp personer som stod och pratade filosofi med honom.

Så den här pelarhallen blev Zenos skola. Det grekiska ordet för pelarhall är “stoa”, och personerna som träffades där för att prata filosofi började snart kallas männen i pelarhallen, stoikerna.

Under antiken skrevs över 1000 böcker om stoicism. Endast ett fåtal av de böckerna finns kvar och de skrevs av de tre idag mest kända stoikerna — Seneca, Epiktetos och Marcus Aurelius.

Seneca levde runt år 0 och var en framgångsrik romersk författare, dramatiker och politiker. Han är känd för de brev han skrev under sin livstid, däribland “Om vreden”, “Om levnadslycka” och “Om livets korthet”.

Några årtionden efter Seneca levde Epiktetos, som kom från en helt annan bakgrund. Han var en slav som på något vis lyckades bli fri, började undervisa och blev en av de ledande filosoferna i Rom. Inga av Epiktetos egna texter finns kvar men en av hans främsta elever skrev ner hans idéer i en bok som heter Enchiridion, vilket betyder ungefär En handbok för det goda livet.

Kort efter Epiktetos levde Marcus Aurelius. Han studerade Epiktetos idéer och applicerade dem i sin roll som kejsare av romarriket. Vi känner till Marcus Aurelius visdom främst genom hans Självbetraktelser, vilket är en dagbok han använde för att skriva anteckningar till sig själv och reflektera över de stoiska ideal han ville leva upp till.

Stoicismen blev en framstående filosofi i det antika Grekland och Rom och hade stort inflytande i nästan 500 år.

Senare återuppstod den som populär filosofi under renässansen när människor började söka alternativ till religionen för att hitta svar på frågor om hur man bör leva sitt liv.

Idag är stoicismen i allra högsta grad levande och populär runt om i världen. Många av de stoiska idéerna används dessutom i moderna terapier. Ett exempel är KBT, kognitiv beteendeterapi, som utvecklades Albert Ellis och Aaron Beck som båda studerade stoicism.

Så, även om filosofin är väldigt gammal så finns det idag vetenskapligt stöd för att idéerna och teknikerna fungerar.

Vi kan använda stoicism för att öka vår lycka, produktivitet, vårt tålamod och vår medkänsla. För att leva ett bättre liv helt enkelt.

Och tanken med den här serien är att gå igenom stoicismens främsta idéer för att göra det.

I det här första avsnittet tänkte jag vi skulle börja med stoikernas tre bästa tekniker för att behålla sitt inre lugn, oavsett vilken situation man befinner sig i.

Och den första tekniken är att…

1. Fokusera på det som är inom din kontroll

Enligt Epiktetos bör vi alltid fråga oss själva: “Är det här något som är, eller inte är, inom min kontroll?”

Han menar att det bara finns en väg till lycka och det är att “sluta oroa sig för saker som ligger utanför sin vilja”.

Det här är den absolut viktigaste övningen i stoisk filosofi — att skilja mellan saker vi kan påverka och saker vi inte kan påverka.

Det spelar ingen roll hur mycket du tjurar över vädret för det kommer inte att göra att solen spricker fram.

Hur mycket du än önskar att du var längre eller kortare, yngre eller äldre, så kommer du inte kunna förändra de sakerna.

Hur gärna du än vill det så kan du inte bestämma vad andra ska tycka, tänka och göra.
Och hur mycket du än ältar det förflutna så kommer du inte kunna ändra på det.

Och all tid och kraft du spenderar på sånt du inte kan påverka är tid och kraft du kunde använt på saker du faktiskt kan påverka.

Så, varje gång du känner dig irriterad, fråga dig själv om det som rör upp de här känslorna är innanför eller utanför din kontroll.

Om det är innanför din kontroll så använd din energi för att skapa förändring, men om den är utanför din kontroll, släpp det så fort du kan. Öva upp en hälsosam likgiltighet inför sånt du inte kan påverka. Det kommer både göra dig lyckligare och mer effektiv.

Nästa teknik för att behålla sitt inre lugn är att…

2. Välkomna allt som händer

Epiktetos menade att vi inte bör önska att saker ska hända på det sätt som vi vill, utan istället önska att det som händer händer just på det sätt som det händer.

Den här inställningen kallas för “amor fati”, vilket betyder kärlek till ödet.

Poängen här är att göra det bästa av allt som händer oavsett hur jobbigt det är — att aldrig undvika utan istället omfamna allt som händer i livet. Inte bara att vara okej med det, men att älska det och bli bättre som ett resultat av det.

Marcus Aurelius skrev att “en eld gör flammor och ljus av allt som kastas in i den”. På samma sätt bör vi göra hinder och motgångar till bränsle för att utveckla vår fulla potential.

Återigen handlar det om att fokusera på det som är inom din kontroll. Du kan inte alltid välja dina omständigheter. Men du kan välja din reaktion till dem.

Enligt Seneca så “leder ödet de villiga, och släpar med sig de ovilliga.” Så det är alltid bättre att välkomna allt som händer helhjärtat, även om — särskilt om — det är en väldigt krävande situation.

Den tredje och sista tekniken är att…

3. Sätta ditt liv i rätt perspektiv

I sina Självbetraktelser skriver Marcus Aurelius: “Kom ihåg: Materian. Hur liten din del av den. Tiden. Hur kort och flyktig din tilldelning av den. Ödet. Hur liten roll du spelar i det.”

Allt för ofta så förstorar vi upp våra vardagsproblem. När vi rör oss mellan skola, arbete och familj så glömmer vi snabbt bort hur oändligt mycket mer som existerar utanför våra egna erfarenheter.

Så, nästa gång du känner dig stressad och överväldigad, ta en kort paus och reflektera över ditt liv.

Utgå från dig själv och rör dig sakta utåt. Visualisera ditt hem, din gata och din stad. Expandera vidare till hela landet, sedan världen och till sist hela kosmos.

Återvänd sedan till svårigheterna du går igenom i ditt liv. I det här perspektivet kommer problemen att verka mycket mindre.

Du kan hitta lugn och ödmjukhet i insikten att dina problem faktiskt är pyttesmå i det stora hela. Genom att zooma ut på det här sättet kan du göra det som tynger dig mycket lättare.

Det var allt för den här gången. Jag hoppas att det här avsnittet fått upp ditt intresse för stoicism. Som vanligt räcker det dock inte att känna till de här teknikerna. Du måste använda dem i ditt eget liv för att de ska göra skillnad. Så jag tänkte avsluta den här podden med några små utmaningar till dig.

Nästa gång du känner dig irriterad, fråga dig själv om det som stör dig ligger innanför eller utanför din kontroll. Om det ligger innanför, använd din energi till att skapa förändring. Men om det ligger utanför din kontroll, släpp det så fort du kan och spara din energi till sådant du faktiskt kan påverka.

Nästa gång du hamnar i en situation du inte vill vara i, välkomna det som händer istället för att streta emot. Se det som en möjlighet att utvecklas som person.

Och nästa gång du känner dig stressad eller överväldigad, förminska dina bekymmer genom att “zooma ut” och se på dina problem ur ett kosmiskt perspektiv.

Om du vill får du jättegärna berätta hur det går i vår Facebookgrupp.
Tusen tack för att du lyssnat. Vi hörs snart igen.