28. Så blir du en bättre lyssnare

Utskrift av avsnitt 28 – Så blir du en bättre lyssnare

Hej och välkommen till Monkey mindset, en podcast som framför allt handlar om mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare och föreläsare. I dagens avsnitt kommer jag att prata om hur du kan utvecklas och hur du kan hjälpa andra att utvecklas, genom att bli bättre på att lyssna.

Jag ska ge en liten översikt av någonting som heter "aktivt lyssnande". Det här är en metod som används bland annat inom coachning, men också inom psykologi och pedagogik. Och säkert fler områden än så. 

Aktivt lyssnande

Aktivt lyssnande är inte någonting som bara är användbart när det finns ett professionellt förhållande mellan dem som håller ett samtal utan den här metoden kan hjälpa dig att skapa ökad förståelse. På många olika sätt. Dels så är huvudsyftet med aktivt lyssnande att den som pratar, alltså klienten i en coach-/klient-relation, eller din kompis om vi pratar om verkliga livet, ska få insikt om sin egen situation. Men när du lyssnar aktivt så lär du också känna dig själv. 

Du som har varit med och lyssnat på tidigare avsnitt av den här podden kanske har märkt att jag då och då kommer tillbaka till strävandet efter något slags noll-läge. Jag kanske inte har sagt det precis så men avslappningen vi gör syftar ju till att spänningar ska lämna kroppen och sinnet så att vi kan gå tillbaka till ett ursprungstillstånd, i brist på bättre ord.

För om vi kan komma ner i spänningsnivå med jämna mellanrum, om vi kan hålla vår grundspänning låg, så har vi också mycket bättre förutsättningar att hantera dom påfrestningar som vi råkar ut för.

Jag är av den åsikten att mycket av det som tynger oss, oavsett om det är kroppsligt eller mentalt beror på att vi har med oss så mycket tidigare spänningar. Om du får ont i nacken av att sitta framför datorn till exempel så är det troligt att den spänningen byggts upp under lång tid och att det till slut blev för mycket. Det är inte dagens sex timmar som gör att du knappt kan röra nacken utan det kanske är flera års ackumulerade skrivbordssittande som till slut tar ut sin rätt.

Likaså om du brusar upp väldigt lätt över någonting och blir arg. Den ilska eller irritation du visar över någonting kanske inte riktigt kan motiveras av vad som faktiskt skedde just nu, utan eftersom den grundspänning, eller din stress, eller din irritation, byggts upp över tid, så exploderade du över en småsak.

Och när vi blir bättre på att sänka vår grundspänning så ger vi också oss själva möjligheten att utvecklas. Det ligger inte en massa skräp och skvalpar som hindrar oss. 

Aktivt lyssnande innebär att du inte har någon egen agenda

Om vi ser vår hjärna som en hårddisk så skulle man kunna anta att det är lättare att programmera in en bättre självkänsla till exempel om hårddisken är tom än vad det skulle vara om det fanns en massa andra, gamla och kanske lite defekta program som ligger och motarbetar det här nya programmet. 

Och det är ju det här vi strävar efter när vi börjar att träna mentalt och jobbar med de här banden som jag har pratat om tidigare. Den mentala grundträningen syftar till att formatera om hårddisken så att vi kan installera in nya program. 

Aktivt lyssnande fungerar ungefär enligt samma grundtänk. Jag som lyssnar ska inte ta med mig mina egna åsikter, lösningar eller förutfattade meningar i samtalet utan jag ska lyssna utan egen agenda, utan att döma eller värdera. Jag ska befinna mig i det här nolläget.

Man delar ibland upp lyssnande i tre olika nivåer. Aktivt lyssnande sker i nivå två och tre. 

Inre lyssnande

Den första nivån heter "inre lyssnande" och det är här de allra flesta av oss befinner oss i det vardagliga livet. Det här är som sagt inte aktivt lyssnande utan i den första nivån lyssnar vi med utgångspunkt från oss själva.

Om vår kompis berättar om sina problem i skolan så drar vi automatiskt paralleller till vår egen skoltid eller hur vi någon gång befunnit oss i en liknande situation. Och i vårt huvud så börjar vi bearbeta de här minnena och när kompisen tar en paus så passar vi på att ta ordet och skjuta vi in vårt eget perspektiv på det som nyss berättats.

Vi berättar om hur det ar för oss. Kanske ger vi råd utifrån hur vi själva gjorde eller utifrån hur vi skulle ha gjort om vi befunnit oss i en liknande situation. Eller hur vi tycker att den här personen bör göra

Om vi ställer frågor så gör vi det utifrån vår egna mentala modell, man kan säga att vi driver en tes i vårt huvud om vad som har hänt och vilka slutsatser som kan dras av det och ofta så hamnar vi i en position där vi försöker bekräfta den tesen och övertyga den vi pratar med vad den egentligen har upplevt och hur han eller hon ska se på saken. Vi lyssnar med oss själva, vår kunskap och våra erfarenheter, som filter.

Om jag pratar med någon som har det tufft i skolan till exempel. Som inte hinner med skolarbetet så kan jag, när jag lyssnar på nivå ett, flika in att "jag kommer ihåg när jag läste på högskolan. Då hade vi ibland tre tentor på en vecka. Och samtidigt hade jag fotbollsträning måndag, tisdag, torsdag. Det som räddade mig var att jag läste en bok som heter "Få det gjort". Den gav mig verkligen struktur. Har du läst den, annars så borde du göra det?"

Det här är ju inget fel. Jag försöker hjälpa. Vill ju göra det jag kan för att den här personen ska få det lättare. Men möjligheterna att den här personen ska ta mitt råd och lösa sitt problem är relativt litet.

Det jag beskriver är ju mitt problem och min lösning och även om jag kan dra paralleller så finns det ju alltid, eller oftast, andra saker som spelat in i den här andra personens situation som gör att hon antingen inte har nytta av mitt råd eller inte är mottaglig för att ta emot det.

Fokuserat lyssnande

Nästa nivå, nivå två, kallas "fokuserat lyssnande" och då är vi mer fördomsfria i vårt lyssnande, och med det menar jag att vi försöker plocka bort oss själva från diskussionen. Vi är nyfikna på den som pratar och istället för att försöka sätta in det som sägs i vår egen mentala modell så vill vi veta mer om det som sägs utifrån den andres perspektivet. Det är det här som är aktivt lyssnande.

Vi plockar bort vår egna agenda. Man kan säga att vi försöker få bort, eller åtminstone inte lyssna på, den här inre dialogen, den som drar paralleller med vårt egna liv, den som försöker hitta lösningar. Ingenting är rätt och ingenting är fel, inget är bra och inget är dåligt. Vi lägger ingen värdering i det som sägs.

Istället för att konstatera saker utifrån den andres berättelse så ställer vi frågor. frågor som syftar till att klargöra och förtydliga, inte främst för mig, utan för den som pratar. Och sådana frågor är oftast öppna och med öppna frågor så menar jag frågor som inte går att svara ja eller nej på.

Frågor som börjar med vad, hur eller när till exempel. Ibland också varför. Även om just varför kan uppfattas som att jag lägger en egen värdering när jag frågar. Eller "Berätta mer". Att be någon berätta mer brukar vara ett mycket effektivt sätt att få någon att tydliggöra sin situation.
"Jag hör hur du tycker att det är jobbigt på skolan. Du säger att du inte hinner med allt skolarbete. Berätta mer."

Innan jag går vidare så vill jag bara säga att den tredje nivån av lyssnande brukar kallas för globalt lyssnande och det här är i de allra flesta fall överkurs. Då använder vi fler sinnen är bara hörseln och vi försöker läsa av den som pratar. Se ganska långt bortom orden. Vi kanske använder vår intuition. 

Jag går inte in på det närmare, att arbeta på den här nivå kräver både mod, skicklighet och erfarenhet eftersom det så lätt kan bli fel. 

Men om du kan förflytta dig från den första nivån där du lyssnar utifrån dig själv,  till den andra nivån, där du bara försöker att ta hänsyn till den du lyssnar till så tror jag att du kommer att märka hur intressant det kan bli. Dels kommer den du pratar med verkligen känna sig lyssnad på, vilket är någonting att sträva efter. Men jag tror även att du kommer att känna hur din bild av dig själv kommer att förändras.

Du kommer att bli medveten om dina egna antaganden och slutsatser utifrån vad någon annan säger. Det här filtret som jag pratade om i ett tidigare avsnitt blir väldigt tydligt.

Ovant till en början

Eftersom vi alla är så vana att befinna oss i den första nivån så kommer det här att kännas väldigt ovant till en början. Speciellt om vi pratar med personer som vi står nära. Då vill vi hjälpa. vi vill dela med oss och ge råd. Vi kanske innerst inne tycker att vi vet den här personens bästa. 

Och om man är coach så finns de här känslorna också. Någon har betalat mig för att coacha dem. Då vill jag leverera. Jag vill att klienten ska känna att jag har skapat resultat för henne.

Men paradoxen här är att magin händer när jag som coach vågar ta ett steg tillbaka. Det är ju inte viktigt att just jag skapar resultatet, det kanske är viktigt för mig men då är det mitt ego som talar, utan det viktigaste blir ju att resultat skapas. Så mitt jobb är då att hitta bästa metoden för det.

Och det är ofta när du vågar låta den du pratar med, alltså klienten om jag är coach, vrida och vända på sin situation. Förtydliga för sig själv. Kanske se den från olika perspektiv. Ditt jobb blir att stödja det här. Ställa frågor som förtydligar, som kanske går lite djupare i vissa frågor.

Som coach är det väldigt tydligt att de bästa resultaten sker när klienten känner att hon har resonerat sig fram till en lösning helt själv. Att jag som coach var onödig. Då har jag hållit mig i bakgrunden, flikat in en fråga här och där. Hjälpt klienten att definiera vad det är som det egentligen handlar om.

Och när man har lyckats definierat problemet på ett korrekt sätt så kommer lösningen ofta av sig själv. Då är den självklar.

Det finns ett citat av Einstein som jag tycker mycket om: "Om jag hade en timma på mig att rädda världen hade jag ägnat 55 minuter till att definiera problemet."

Du kan använda dig av aktivt lyssnande när du vil. Det behöver inte handla om att den du pratar med har ett problem som behöver lösas. och även den som behärskar aktivt lyssnande befinner sig ju ibland, eller kanske till och med ofta, i den här första nivån av lyssnande. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Ett bra sätt att börja träna upp sin förmåga att lyssna aktivt det är att sluta ge råd eller förklara om du inte specifikt har blivit ombedd att göra det. 

Om du vill så kan du få det som du behöver för att komma igång med mental träning av mig och det kostar ingenting. Gå in på monkeymindset.se och signa upp dig för mitt nyhetsbrev så skickar jag dig de fyra ljudband som ingår i min app mental träning. Ljudbanden heter Slappna av, gå djupare, Självkänsla och målbilder.

Jag skulle också uppskatta om du som lyssnar kan lämna en recension på iTunes. Det hjälper podden.

Det var allt för den här gången. Tack så mycket för att du har lyssnat och vi hörs snart igen.