100. Fyra saker jag tar med mig från 100 poddavsnitt

 

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare. 

Det här är avsnitt 100 av podden och för att fira så lottar vi i det här avsnittet ut tio av våra favoritböcker. Gå in på Monkeymindset.se/utlottning för att delta. 

I det här avsnittet kommer jag att dela med mig av några av dem saker som har fastnat mest hos mig under den här tiden jag har hållit på med mental träning i allmänhet och gjort den här podden i synnerhet. Det var nästan exakt två år sedan det första avsnittet kom ut. Det här kommer ju då förstås bli en del upprepningar av sådant som jag redan har pratat om tidigare.  

Kunskap vs kompetens

Det första jag kommer att tänka på när det gäller podden är att jag har lärt mig så otroligt mycket. För att göra varje avsnitt har det krävts, i alla fall oftast, att jag läser på, väljer ut vad som är viktigast, och hittar ett sätt att presentera det jag vill säga på ett sätt som både ger dig som lyssnare någonting du kan ta med dig och förhoppningsvis är lättsamt att lyssna på. Och som inte bara är en rak återgivning av de böcker eller artiklar jag har läst.

Och jag har försökt att vara noga med att inte ge allt för många pekpinnar och jag har inte heller velat ge intrycket att jag själv har total kontroll över mitt liv. Eller att jag alltid lever som jag lär. För det har jag inte och det gör jag inte. Men jag försöker och jag försöker att göra det lite bättre varje dag. 

Vissa dagar funkar det och andra dagar eller ibland långa perioder faller jag igenom totalt. Precis som jag inbillar mig att det är för alla andra.

Men just det här, att inte bara läsa en bok eller en studie eller en teori rakt upp och ner utan att göra det med intentionen att jag sedan ska kunna presentera det jag läst för någon annan, lära ut det, har gjort att det som har kommit in i högre omfattning har stannat kvar och att jag också har kunnat förstå sammanhang och kunnat dra egna samband mellan olika saker som jag har läst, och på det sättet kunna göra den här informationen till min egen. 

Den enskilda person som jag har pratat mest om i de här poddarna är nog Lars-Eric Uneståhl. Han säger ungefär så här, att kunskap är en sak men kompetens är någonting helt annat. Kompetens är när man omsätter kunskapen man har till någonting som faktiskt går att använda.

Och när man ger en bok, till exempel, lite tid. Och jobbar igenom den så är det mycket enklare att omsätta kunskapen man får genom att läsa den, i kompetens. Man kanske kan hitta en liten sak och verkligen testa den, och se om den funkar, så att texten i boken blir någonting verkligt och inte bara någonting som stannar kvar i ens eget huvud.

Så kontentan av allt det här blir då att det kan vara värt att ibland stanna upp i det här jagandet efter mer, i mitt fall då efter mer kunskap, efter fler böcker i min bokhylla, och se om jag inte kan göra mer av det jag redan har. Om jag kan omsätta den här kunskapen, kanske bara kunskapen i just det här kapitlet, eller just det här stycket till någonting konkret, även om det bara är till någonting litet och till synes obetydligt. 

Kontinuerlig handling kan skapa massiv förändring

Men små saker som görs kontinuerligt har potentialen att skapa massiv förändring på sikt. Och eftersom små saker faktiskt är möjliga att genomföra, inte bara idag och imorgon eller när solen skiner och det är medvind, utan varje dag, så skapas också den här vinnareffekten som Patrik har pratat om i en av de senaste poddarna.

Så om du kan, i alla fall inom vissa delar av ditt liv, se om du kan införa någon pytteliten positiv handling som du gör varje dag och rör dig i den riktning du vill. 

Om inte du prioriterar gör någon annan det åt dig

En annan sak som har blivit väldigt tydlig är hur svårt det är för oss att prioritera. Men hur viktigt det samtidigt är för att leva ett tillfredsställande liv.

Och att prioritera handlar framför allt, det är i alla fall min erfarenhet, om att bestämma vad du inte ska göra. Och vad du inte ska ha. Att välja bort och rensa.

Jag hörde någon säga att vårt begär efter sådant som vi inte behöver är omättligt och visst ligger det någonting i det. 

Vår instinkt är ofta att fokusera på det vi inte har och intala oss själva att bara vi får det, så kommer vårt liv bli bättre. 

Men den som lär sig att prioritera på riktigt inser att det är precis lika viktigt, om inte viktigare, att fokusera på det man redan har som är värdefullt, saker eller egenskaper, och sedan försöka skapa utrymme för det. och då handlar det om, i alla fall ofta att välja bort. Att välja bort sådant som också känns viktigt eller som också är roligt, och som kanske också behöver göras. Men, som i det stora hela inte är lika viktigt som den här viktigaste saken.

Men det går ju förstås inte att prioritera om du inte vet hur du vill ha det, vad som är viktigt. Eller om det handlar om ditt jobb, om du inte vet vilka delar som skapar mest värde.

Och det går ju inte heller att prioritera, eller det blir i alla fall mycket svårare, om du inte kan skilja på brådskande och viktigt. För brådskande saker kommer det alltid finnas gott om och de har en tendens att prioritera i sig själva i ens liv.

Appen Wonderful Day hjälper mig att få det gjort

Under de här åren jag har gjort poddarna har jag tränat mentalt regelbundet. Jag har också bockat av mina viktigaste saker, och mina små positiva, regelbundna handlingar i en app som heter Wonderful Day. 

Jag har tagit upp den appen i några avsnitt, första gången i avsnitt 39, och vad den gör är egentligen bara att den visar att man har gjort de här sakerna man har skrivit upp i den genom att man bockar av varje dag och får en grön prick. Till slut har man en lång rad gröna prickar och bara det faktum att jag har skrivit mina morgonsidor  och bockat av dem 32 dagar i rad i appen gör att jag inte vill missa dag 33. 

Hur fånigt det än må låta så ökar möjligheterna att man gör det man har sagt att man ska göra. Och jag har tipsat flera av mina klienter om den här appen också och de allra flesta som har provat den upplever samma sak som jag. Att det blir gjort.

Tack!

Jag vill också passa på att tacka alla er som har hört av er i någon form. Antingen på sociala medier, genom mail eller genom recensioner på iTunes. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag, och jag vet att det gäller också för Patrik, har uppskattat kontakten med er lyssnare.

Min ambition är att de kommande 100 avsnitten av podden ska bli bättre än de 100 som nu har varit och vår ambition, min och Patriks är att vi under det här året ska bli mer fokuserade, att vi ska prioritera hårdare och lägga mer tid på de fåtal ämnen som vi tror gör mest skillnad. 

Det kommer definitivt att märkas i vårt företag, alltså det vi tar betalt för. 

Om det kommer att märkas i podden vet jag inte riktigt. Vi har diskuterat det och å ena sidan så kanske det skulle vara bra om vi bara pratade djupt arbete, vanor och mental återhämtning och verkligen nörda ner oss i de ämnena. 

Å andra sidan så är det roligt och tillfredsställande för oss personligen att kunna få prata om lite vad som helst i dom här poddarna. Att ha en arena där man kan dela med sig av de intressanta saker man stöter på, oavsett om de passar perfekt in i affärsplanen eller inte. 

Vi får se, och om du har förslag eller åsikter är du välkommen att skicka dem till mig på daniel<at>monkeymindset.se

Så till sist en påminnelse om vår utlottning. Om du vill ha chansen att vinna en av våra favoritböcker, exakt vilken får du själv välja, vi har gjort en lista, så gå in på www.monkeymindset.se/utlottning.

Det var allt för den här gången. Tusen tack för att du har lyssnat. nästa vecka är det Patrik som har podden men vi hörs igen i februari.