128. Så påverkas du av att multitaska

Har du någonsin lagt pussel? Om du har det så kanske du känner igen dig i det här:

Pusslet du ska lägga är stort. 1000 bitar. Och motivet består av skog, gräs, himmel och husfasader så väldigt många bitar ser nästan exakt likadana ut.

Så när de mest uppenbara bitarna lagts ut behöver du en strategi.

Här är en strategi: Du bestämmer vilken bit du letar efter och vad det är som utmärker den biten, kanske innehåller den hörnet av ett fönster, bara som exempel, och så scannar du alla bitarna med blicken tills du hittar biten du letar efter.

Och så fortsätter du så.

Det är en ganska bra strategi och jag kan nästan lova att du kommer att lockas till att försöka effektivisera.

För du ser ju att du också behöver en bit som innehåller en gul blomrabatt så när du skannar igenom alla bitarna kan du ju lika gärna skanna både för ett hörn av ett fönster och en gul blomrabatt.

Det tar nog bara tio sekunder innan du inser att den här strategin inte funkar.

Trots att det bara är två bitar så klarar din hjärna inte att skanna effektivt eftersom de är så olika varandra.

Varje gång ditt öga landar på en pusselbit behöver hjärnan nu fråga: gul rabatt? Hörn av fönster?

Det är supertydligt här att multitasking, vilket ju är vad du försöker göra, inte gör pusselbyggandet vare sig snabbare eller roligare.

Och det här experimentet fungerar ju lika bra på lego, om det exemplet ligger dig närmare. Det är enkelt att till exempel skanna efter röda bitar eftersom din hjärna bara behöver ställa en fråga men det blir mycket svårare att samtidigt skanna efter en röd tvåa och en blå ratt. Då är risken stor att du missar den bit du letar efter.

För just den tiondelen då blicken passerade den röda tvåan, frågade hjärnan efter en blå ratt.

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och dagens avsnitt kommer att handla om multitasking.

Långsammare och tappar i kvalitet

Jag ska prata om vad det är, hur det fungerar, hur det påverkar oss och så ska jag berätta varför du behöver sluta med det genast.

I grunden så är det så här: Multitasking, när det gäller sinnet, finns egentligen inte.

När du gör flera saker samtidigt så är det inte så att hjärnan jobbar med dessa saker parallellt, utan istället så hoppar din uppmärksamhet blixtsnabbt mellan de här olika uppgifterna.

Och, som jag har pratat om i andra poddar, så kostar det att skifta din uppmärksamhet.

När det gäller ren produktivitet så är konsensus att det kostar ungefär 40 procent att multitaska. Det har gjorts studier på det.

Så om du har två uppgifter som behöver göras och försöker att göra dem samtidigt så kommer det att ta 40 procent längre tid än vad det hade tagit om du gjort dem en och en.

Och inte bara det. Kvaliteten på det du gör blir också sämre. Om du till exempel skriver ett mail samtidigt som du sitter i ett möte är risken större att du missar någonting viktigt som borde ha kommit med i mailet, eller missuppfattar någonting som frågades.

Eller inte hör ordentligt vad som sägs på mötet.

Och i just det här fallet så har jag helt räknat bort vad det kostar i andra saker, som till exempel att den som pratar på mötet får en lite mer negativ bild av dig eftersom du inte lyssnar.

Ju oftare du skiftar din uppmärksamhet, desto sämre produktivitet, och ju mer komplicerade uppgifter du jobbar med är desto mer tappar du i kvalitet.

Sambandscentralen hinner inte med

Det finns, skulle man kunna säga en del av hjärnan som fungerar som en sambandscentral. Den sitter i frontalloben, långt fram, Och med det menar jag att den här delen kan bestämma till viss del var vi ska lägga vår uppmärksamhet.

Så om du sitter på ett café och pratar med dina kompisar så kan sambandscentralen bestämma att du ska höra det dina vänner säger och ignorera det som sägs på borden runt omkring. Trots att volymen på det pratet är så högt att du i teorin skulle kunna höra det.

Om du ombads hålla koll på vad som sades på tre bord när du satt där på caféet så hinner inte sambandscentralen med, lite förenklat.

Den hinner inte processa det dina öron hör.

Ljuden når ju dina trumhinnor. Om du koncentrerar dig kan du urskilja ord och meningar.

Men frontalloben hinner inte processa de samband som krävs för att skapa förståelse. Så ett ord går in, du hör det och registrerad det men om du har mycket att hålla koll på, så glömmer du genast bort det.

Den här förmågan du har, som annars sker helt automatiskt och inte kräver någon energi alls från dig, nämligen att sätta ihop ord till meningar och utifrån meningar skapa samband, den har slagits ut och kanske sitter du till och med nu med i samtalet vid ditt eget bord, du nickar och ler, du hör orden, men du tar inte längre in vad som sägs.

Och ibland kan det ju var så i verkliga livet, särskilt när vi är riktigt stressade, och har massor av saker i huvudet, att vi helt missar någonting som vi behövde göra eller hade lovat någon annan att göra.

Någon ber dig om något, din man ringer dig när du är i affären och ber dig köpa tandkräm, eller någon på jobbet frågar om kan du komma bort till dem när du är klar med det du gör nu,

Du svarar ja, men den här begäran behandlades aldrig i sambandscentralen, eftersom sambandscentralen redan var upptagen, så när du blir påmind om de här sakerna, får frågan varför du inte gjorde som du sa att du skulle göra, så kanske du knappt ens kommer ihåg att frågan ställdes.

Påverkar din förmåga att fokusera

Dessutom så har det visat sig att den grå hjärnsubstansen, som är det i hjärnan som sköter den här informationsbehandlingen, alltså man skulle kunna säga att det är i den grå hjärnsubstansen som din intelligens finns, har lägre täthet hos de som multitaskar än hos de som inte gör det.

Multitaskande kan alltså förändra hur din hjärna ser ut och i en studie från England 2014 kom man fram till det och man skriver också att det resultatet stöder tidigare forskning som har visat ett samband mellan multitasking och svag förmåga att kontrollera sin uppmärksamhet.

Och att samma samband finns mellan låg nivå eller låg täthet av grå hjärnsubstans i frontalloben, alltså där den här sambandscentralen finns och känslomässiga problem såsom depression och oro eller ångest.

Så studien stöder alltså tidigare studier som tyder på att multitasking inte bara förstör vår attention span, alltså vår förmåga att fokusera, utan också kan leda till oro, ångest och eller depression.

Men Forskarna som heter Kep kee Loh and Dr Ryota Kanai påpekar också att deras studie visar en länk snarare än kausalitet och att fler studier krävs för att bättre förstå huruvida det är så att multitasking leder till lägre täthet i den grå hjärnsubstansen eller om det är så att de med lägre täthet från början är mer attraherade av multitasking.

Och vad det här betyder är att det behövs mer forskning på vad som är hönan och vad som är ägget.

Man kan se att de som multitaskar har lägre täthet i den grå hjärnsubstansen men man vet inte ännu huruvida den grå hjärnsubstansen tappar i täthet av multitasking eller om de som redan har lägre täthet har svårare att fokusera på en sak i taget.

Men vad man vet är att vissa saker, och då handlar det framför allt om saker, där man gör en sak i taget, där man tränar sitt fokus, ger mer täthet i den grå hjärnsubstansen.

Alltså bättre förmåga att behandla information, lägre risk för ångest oro och depression.

Och enkla exempel på detta är att jonglera, att försöka memorera saker, till exempel en karta, eller att ägna sig åt det som framkallar det som Herbert Benson det som han kallar "the relaxation respons".

Jag har pratat om tidigare och Herbert Benson är en professor från Harvard, och som har forskat massor på det här,

Relaxation response är ett samlingsnamn för till exempel meditation, yoga och även det som jag gör i mina ljudfiler alltså att man går ner i djup muskulär och mental avslappning.

Sammanfattning

Så, för att sammanfatta.

• När vi multitaskar går det vi gör långsammare, forskningen säger cirka 40 procent, och det tappar i kvalitet.
• Det finns en länk mellan låg täthet av den grå hjärnsubstansen och multitaskande. Den här grå hjärnsubstansen gör att vi tänker bättre, att vi fungerar bättre och när den blir mindre tät så ökar risken att vi drabbas av depression oro och ångest. Det är inte säkert och det är förstås möjligt att vi drabbas av de här sakerna ändå, men det är en faktor.
• Och finns saker som du kan göra för att öka tätheten i din grå hjärnsubstans. Och då handlar det om saker där du använder hjärnan på ett annat sätt än vad du gör när du multitaskar. Att du låter den vila eller att du låter den fokusera på en sak.