147. Svänghjulet - Så kan du tänka kring att skapa positivt momentum

 

Välkommen. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

I förra avsnittet pratade jag om boken "Good to Great" som är en riktig klassiker inom managementlitteratur. Boken handlar om företag som tar steget från good till great. De är under lång tid företag i mängden, som inte sticker ut och plötsligt så lyfter de, blir superframgångsrika.

Jag sa att jag tycker att man kan använda mycket av det som sägs i Good to Great i sitt eget liv. Det behöver inte handla om organisationer, utan principerna som författaren, Jim Collins presenterar kan precis lika gärna tas ner på individnivå.

Och så pratade vi lite om de två första delarna av Collins Good to Great modell; disciplinerade människor och disciplinerat tänkande.

Del 3. Disciplinerade handlingar

Idag så ska jag gå vidare med modellens två andra delar. Den tredje delen är disciplinerade handlingar och den fjärde delen är ett svänghjul. Och disciplinerade handlingar följer efter disciplinerade människor och disciplinerat tänkande, som en rak linje om du ser det visuellt, först människor, sedan tänkande och sedan handlingar och det här som kallas svänghjul, det snurrar runt de här tre delarna.

Disciplinerade handlingar betyder att du att du genomför det du ska göra. Gång på gång på gång.

Collins är mycket noga med att ordningen är viktig och jag håller med. Han skriver att många av de företag som de undersökte som inte var good to great-företag, sådana företag som aldrig lyfte, ofta försökte att gå direkt på handlingen.

De brydde sig inte om att hitta disciplinerade människor, de tog sig inte tid att skapa disciplinerat, strukturerat tänkande som tog hänsyn till både visionen och den bistra verkligheten utan de gick direkt på handlingen.

Jag citerar från den svenska upplagan av boken.

Disciplin i sig leder inte till resultat i mästarklass. Det finns många organisationer med en fantastisk disciplin, och som med precision och i räta led marscherar rakt in i fördärvet. Det viktiga är att först hitta disciplinerade medarbetare som kan hänge sig åt välstrukturerad tankeverksamhet.

De kan SEDAN ta steget till disciplinerad handling, inom ett ramverk som är en del av ett konsekvent system som utformats runt igelkottskonceptet.

Och "igelkottskonceptet" det är att hitta skärningspunkten där det man kan bli bäst på, det som utgör kärnan i ens verksamhet och det man brinner för strålar samman.

Så för dig och mig då:

Att först hitta disciplinerade människor, i vårt fall att ta reda på hur identiteten ser ut för en sådan person som vi vill bli och försöka att bli den identiteten.

Sedan disciplinerat tänkande, alltså att inte sväva iväg, att vara här och nu. Att hålla sig till det som är bestämt utan att någon hela tiden behöver kontrollera dig.

Och så till slut disciplinerade handlingar. Att göra. Att hålla distraktioner borta. Och att förstå syftet med vad du gör och varför du gör det, vilket ju betyder att du kan vara flexibel.

Du gör inte saker bara för att någon sagt till dig att göra dem, du gör saker för att de för dig i rätt riktning. Och vad det här börjar se ut som är ju ett systemtänk.

Jag citerar igen ur boken:

GtG-företagen, skapade konsekventa system med klara avgränsningar, men de gav också medarbetare frihet och ansvar inom systemets ramar.

De anställde disciplinerade medarbetare som inte behövde ledas och istället för att styra personalen, styrde de systemen.

Ingen raketforskning men inte heller så lätt i praktiken som i teorin.

Del 4. Svänghjulet – skapa momentum

Så till fjärde delen av modellen. Svänghjulet. Ett svänghjul är ett stort och tungt hjul i metall som snurrar runt en axel. Du kan tänka som ett gigantiskt och supertungt chokladhjul.

När man börjar försöka snurra på svänghjulet rör det sig bara lite. Man kan knappt rubba det. Det tar rejält lång tid bara för att få det att snurra ett enda varv om man bara använder muskelkraft.

Men till slut så skapas lite momentum. Hjulet rör sig av sig självt och ju mer man hjälper till desto fortare snurrar det. Lite lite i taget.

När hjulet snurrar superfort så kan man inte säga att det är tack vara ett enskilt snurr utan kraften av alla snurr sitter nu i hjulet. Och när det snurrar så här fort och är så stort och tungt så är det nästan omöjligt att stoppa.

Så man kan se sin verksamhet eller sitt liv så här, att man bygger upp momentum genom enskilda handlingar och att varje liten handling knappt rubbar hjulet ensamt men att handlingarna ackumulerat, tillsammans och över tid, skapar en fart och en kraft som är svår att få stopp på. hjulet snurrar bara fortare och fortare.

Dödsspiralen

Det här gäller så klart också destruktiva handlingar. Och då kallar Collins det för dödsspiralen.

Amazon.com används ofta som exempel på en affärsmodell som följer svänghjulets principer. Och då kan man förenklat beskriva det så här:

Ju större utbud amazon har desto fler kunder får man och ju fler kunder desto fler återförsäljare som vill vara där. Och ju fler kunder och återförsäljare desto lägre pris kan amazon ha och med lägre pris och stort utbud så kommer kunderna. Och så vidare. Varje enskild del ger det här svänghjulet fart och det snurrar bara fortare och fortare tills det till slut är omöjligt att stoppa. Det slukar allt annat i dess väg.

Facebook fungerar på liknande sätt.

Svenska dagstidningar hade ju länge ett svänghjul som fungerade ypperligt. Med nyheter, nöje och sport nådde man befolkningen i en viss stad och eftersom man nådde befolkningen så behövde företag som ville nå befolkningen annonsera i de här tidningarna vilket gav tidningarna resurser för att kunna skapa bra innehåll vilket gjorde att ännu fler ville ha tidningen vilket gjorde annonsörerna ännu mer beroende av lokaltidningen och så vidare.

Tidningarna var som ett nav kring vilken en kommun snurrade. Både ekonomiskt och vad gällde vad man pratade om.

Vad som hände med mediemarknaden var ju att två delar av svänghjulet kollapsade när internet kom. Dels så tappade tidningarna sitt monopol på att distribuera information och dels så tappade de sitt monopol på att kunna sälja tillgång till en målgrupp för annonsörerna.

Internet gjorde bägge de här delarna mycket bättre och människor slutade i stor utsträckning att dela in sig själva efter geografi och började istället att interagera utifrån intresse.

Exponentiell tillväxt

Det här är ju en längre och mer komplex historia, men bara för att ta ett exempel till så kan jag ta mig själv, såsom jag har jobbat, som framför allt ledarskapscoach.

Mitt svänghjul kan beskrivas ungefär så här: Eftersom jag läser mycket och försöker att vara i framkant inom vissa ämnen och försöker visa det i de här poddarna, alltså marknadsföra mig själv, så får jag klienter som delar mina värderingar och tycker att det jag är bra på är viktigt.

Ju mer jag läser och ju bättre jag blir på att visa vad jag kan, desto fler klienter kan jag få. Så långt allt väl.

Men ju fler klienter jag får desto mindre tid har jag plötsligt över till att läsa och lära mig och hålla mig i framkant. Och när jag slutar att hålla mig i framkant så tappar jag mina klienter.

Så svänghjulet för en coach kan bara snurra i en viss fart innan det kollapsar. Och den farten är inte särskilt hög.

Medan företag som Amazon och Facebook och Klarna och Netflix till exempel kan växa exponentiellt. från 10 till 100 till 1000 till 10 000 användare relativt enkelt, så kan den typen av tillväxt vara livsfarlig för en coach eller en konsultbyrå. För det som gjorde att man blev framgångsrik, ens kompetens till exempel, eller ens personliga relation med kunderna, kan bli det man tappar först när man växer.

Och samma tänk kan vi alltså använda på oss själva.

Vad stödjer och vad bromsar dig?

Ett supersimpelt personligt svänghjul skulle kunna se ut så här.

Om jag sover bra så ökar chansen att jag äter en nyttig lunch. För jag är piggare på lunchen och suget efter skräpmat är mindre.

Om jag äter en bra lunch är det större chans att jag är pigg efter jobbet och kommer iväg och tränar.

Om jag tränar bra så är chansen större att jag kommer i säng i tid. Då sover jag bra.

Och om jag sover bra så äter jag bättre nästa dag och så vidare. Varje handling stöder svänghjulet.

Om man tittar på sina beteenden så här, och har med sig den övriga modellen så kan man se vad som är viktigt. Vad som får fart på hjulet, vad som gör att farten hålls uppe eller accelererar och vad det är som bromsar det. Kanske är det alltid samma sak som gör att det bromsar eller kollapsar och om du bara kan klara den delen så börjar det snurra fortare.

Man kan experimentera genom att lista vad som stödjer mig i den jag vill vara och vad som inte stödjer mig. Sedan fundera på vad som leder till vad. Hur ser mitt system ut egentligen? Kan jag till exempel skapa en att inte göra-lista? Med sådant som bromsar hjulet?

Jag rekommenderar boken Good to great och det finns mycket information om boken på internet. Artiklar, bloggar och videos och annat.

Svänghjul på engelska heter "Flywheel”. Så om om du vill googla och veta mer om det här så kan du söka på begreppet “Good To great + flywheel”.

Det var det jag hade för den här gången. 

Ta hand om dig och om du vill så hörs vi igen nästa vecka.