163. Tre principer för digital minimalism

För snart 50 år sedan arbetade en psykolog som heter Michael Zeiler med duvor i sitt labb. Just nu så undersökte han hur belöningar påverkade beteenden. I ett enkelt exempel så satte Dr Zeiler upp en matanordning för duvorna som krävde att de tryckte på en liten knapp för att få mat.

Under en del av experimentet så funkade anordningen just så, tryck på knappen så får du mat men efter ett tag så ändrade Zeiler reglerna. Nu var plötsligt belöningen inte längre förutsägbar, ibland kom det mat när duvorna pickade på knappen och ibland hände ingenting.

Duvornas beteende förändrades nu kraftigt. Från att ha pickat på knappen mest för nytta, alltså när de behövde mat, hände någonting i deras hjärnor när resultatet av knapptrycket inte längre gick att förutse. Hjärnan släppte nu ut mycket mer dopamin, och dopamin är en signalsubstans som får oss att må bra kan man säga. När hjärnan vill belöna oss släpper den ut dopamin.

Duvorna såg nu knappen som någonting annat än tidigare och pickade på knappen mycket mer än vad de gjorde när belöningen var förutsägbar. De hade fått smak på att klicka på knappen, inte för att få mat, utan för att gambla, för att få en kick dopamin.

2012 hade Facebook redan 200 miljoner användare. Då bestämde de sig för att testa en ny funktion. En funktion som tog Dr Zeilers forskning om dopaminkickar, oförutsägbara belöningar och förändrade beteendemönster till en helt ny nivå.

Like-knappen var född och internet var för alltid förändrat.

Du lyssnar på Monkey mindset, jag heter Daniel Sjöstedt. Välkommen.

Teknologin är en stor bov 

I dagens avsnitt ska vi prata lite om vårt förhållande till teknologi. Jag har läst en bok av Cal Newport som heter "Digital minimalism" och som föreslår att vi förändrar vårt förhållande till vår telefon framför allt, på ett radikalt sätt.

Jag har pratat en hel del om Cal Newport tidigare, en av hans andra böcker heter Deep work och i den så argumenterar han för att våra liv skulle bli bättre om vi styrde om dem mer mot fokus och djupt arbete och mindre mot distraktioner och fragmenterat arbete.

Newport säger att vi både skulle må bättre om vi kunde göra den förändringen men han säger också att vår output, alltså det vi presterar eller producerar, skulle bli bättre om vi ger oss själva tid att arbeta koncentrerat och ostört under längre perioder än vad vi generellt sett gör nu.

Skälet till att det är så svårt och att så få gör det är att våra liv och våra arbetsplatser inte är anpassade för ett sådant beteende. Vi förväntas vara tillgängliga, det är ofta ok att störa varandra och för många så består en stor del av arbetsdagen av möten.

I Digital minimalism så säger Cal Newport att en stor bov i det här dramat är teknologi och framför allt sättet vi förhåller oss till teknologi. Eller snarare om man ska ta det hela vägen, hur de här företagen, som äger teknologin vi använder, ser på oss som konsumenter eller kunder, eller kanske i vissa fall produkter.

Är vi personer som de vill tjäna och göra livet bättre för, eller är vi personer som de vill ska bete sig på ett sätt som tjänar så mycket pengar åt dem som möjligt, även om det beteendet, duvor som inte kan sluta picka på matknappen trots att de inte behöver mer mat, även om det beteendet inte gynnar mig som individ.

mobilen eller stänga ner appen.

Ta kontroll över våra digitala liv

Cal Newport visar i Digital Minimalism att det åtminstone är mer komplicerat än vad många av oss nog inser. I boken så citerar han Bill Maher som är komiker och programledare och han har sagt att vi tenderar att tro att de här apparna, tjänsterna och snygga produkterna är gåvor från nördgudarna skapade för att bygga en bättre värld när det i själva verket bara är så att de lägger enarmade banditer i våra fickor.

I boken finns det flera exempel på hur appar till exempel är designade av människor med djup kunskap om beteende, psykologi och beroendeproblematik och att man använt den kunskapen för att få oss att inte kunna lägga ifrån oss

Det här blev ganska mörkt ganska snabbt men det här är bara en liten del av boken, huvudsyftet med den och den största delen av den behandlar hur vi kan ta kontrollen över våra digitala liv, hur vi kan använda allt det här fantastiska som är teknologi på ett sätt som gynnar oss, som gör våra liv bättre och som linjerar med våra värderingar om vad som är viktigt och hur vi vill ha det.

Cal Newport föreslår då någonting som innebär en ganska radikal förändring för de flesta av oss. Han säger att det inte är nog att hålla sig till små knep, jag pratar ju ibland om att stänga av notifieringar till exempel, och det är ett sådant knep. Newport förkastat inte det men han säger att vi behöver gå längre.

Vi behöver ha en filosofi för hur vi ser på våra digitala liv, för att den här frågan är så viktig. Och för att, om vi inte har det, så riskerar teknologin att bli våra liv.

Vi pickar på den här knappen, vi drar i spaken till våra enarmade banditer, men den snabba tillfredsställelse som vi i någon mening blir beroende av, kan skapa en otillfredsställelse och tomhet i det lite större perspektivet.

Föreslår Digital minimalism som ny filosofi

Så vi behöver fundera på hur teknologi passar in i mitt liv utifrån det jag pratade om förut med värderingar och sådant och Cal Newport föreslår då en sådan filosofi och han kallar den för Digital minimalism.

I det här avsnittet tänkte jag bara ta upp den digitala minimalismens tre principer och sedan, i kommande avsnitt kommer jag att bli mer praktisk.

Den digitala minimalismens första princip enligt Cal Newport är:

1. Brus är kostsamt

På engelska så är den "clutter is costly" och clutter är ett ord som det inte finns någon klockren översättning på. "Röra" eller "virrvarr" är andra ord som kommer upp när man kollar översättningar.

Vad Newport menar med det här är att vi tenderar att ofta bara se på någonting i termer av vad vi kan få om vi köper det eller inför det. Vi ser fördelarna. Men vi ser inte nackdelarna och om vi inför en massa saker som var och en ska förbättra en liten del av våra liv så är risken stor att summan blir negativ.

I stället så bör vi börja med vad vårt slutmål är och se vad vi egentligen behöver för att kunna få det så.

I boken så pratar Newport om Henry David Thoreau som skrev en bok som heter Walden. Walden handlar om Thoreau som 1845 flyttade ut i en liten stuga vid en sjö som hette Walden och där levde han ensam i flera år och skrev om hur han hade det och om hur han tänkte.

Den här boken har blivit en bibel för minimalister, och det är en klassiker även utanför de kretsarna, och den är bra men ganska svår ibland att läsa och för mig personligen så är det en sådan bok som jag önskar att jag hade tyckt om mer än vad jag faktiskt gör. Jag har både läst den och lyssnat på den men mer av plikt än av lust om jag ska vara helt ärlig.

I alla fall, det sättet som Thoreau resonerar om resurser i den här boken har blivit benämnt som Thoreau New Economics och det betyder egentligen att man först tar reda på hur man vill ha det och sedan tar reda på vilka resurser som krävs för det.

Själva kärnan i minimalism är att vi behöver mycket mindre än vi tror för att bli lyckliga och Thoreau kom fram till att det enkla liv vid sjön Walden som han ville leva, krävde cirka en dags arbete per vecka.

Samtidigt såg han personer runt omkring sig som ville tjäna mer pengar genom att jobba mer och hur de levde liv fyllda av stress och bördor. Till vilken nytta frågade sig Thoreau, "vad de här bönderna tjänar på allt arbete och alla uppoffringar som de gör är att de har råd att köpa lite finare saker" sa han.

Så ekonomi enligt Thoreau är då att samla på dig så lite brus eller virrvarr som möjligt så att du så mycket som möjligt kan ägna dig åt de saker som gör ditt liv värt att leva.

Och någonting som har fastnat hos mig vad gäller minimalism är två talesätt:

1. För det första: att det finns mer tillfredsställelse och lycka i att sträva efter mindre än vad det finns i att sträva efter mer och
2. För det andra: att ju fler prylar du äger, desto mer äger de prylarna dig. Och det kan nog också sägas gälla för våra digitala liv.

Princip nummer två i digital minimalism är:

2. Optimering är viktigt

Det räcker inte, enligt Newport att bara använda ett visst verktyg för att det ger dig nytta. Du behöver fundera på hur du kan använda det här verktyget på bästa sätt för att det ska ge dig det du är ute efter. Och det här är sannolikt en process som är ständigt pågående.

Inom ekonomi så talar man om lagen om minskad avkastning och det betyder lite förenklat att om du har en fabrik till exempel som tillverkar någonting så kan du tillföra resurser till fabriken och därmed tillverka mer. Men det kommer en punkt när mer resurser inte ger mer tillverkade enheter. Till slut går det inte att få in fler arbetare i fabriken.

Om man ska ta det här exemplet med fysisk träning så skulle det i teorin gå att räkna ut hur många träningspass som är optimalt under en viss period. Fler träningspass än så ger ingen mer positiv effekt utan du får snarare en negativ effekt när du väl har passerat toppen på kurvan.

Så om jag bestämmer att jag behöver Facebook för att det är bra för mitt företag så är det troligt att den här lagen gäller. Ett inlägg på Facebook per vecka är troligen mycket bättre än noll inlägg och två inlägg är troligen bättre än ett inlägg. Men är 18 inlägg bättre än 17 inlägg och var går gränsen?

Så att säga att jag kan inte lämna Facebook för jag behöver det för mitt bolag eller för min yrkesroll eller vad det nu är, det är inte nog för någon som kallar sig för digital minimalist enligt den här definitionen.

Då behöver du ta reda på mer. Vad är det bästa sättet att använda Facebook med tanke på vad jag vill uppnå med det? Och kanske framför allt, vad ska jag inte göra på Facebook?

För i ordet minimalism ingår att begränsa sig.

Den tredje principen för digital minimalism låter så är.

3. Att leva med intention är tillfredsställande

När vi tar reda på vad vi vill ha ut av vårt liv och vår dag och kanske just den här stunden så är det tillfredsställande. Då lever vi med intention.

Att låta livet bara hända är inte lika tillfredsställande för en digital minimalist. Då är det lätt att fastna framför skärmen i flera timmar av ingen annan anledning än att skärmen fanns där och den är svår att hålla sig borta från. Och när jag väl är där så försvinner tiden.

Cal Newport förespråkar att man lever med intention så mycket man bara kan och att det är en av nycklarna till det goda livet. Och det gäller då även ens digitala liv. Att man är brutal med vilka appar man släpper in på sin telefon, till exempel.

Newport säger att "intention trumps convenience", alltså att intention står över bekvämlighet. Och intentionen, om jag inte sa det ligger ju i linje med våra värderingar som berättar för oss hur vi egentligen vill leva. Om vi hela tiden faller till föga för att någonting är bekvämt så kommer vi att få det svårt om vi vill leva mer minimalistiskt.

Om jag till exempel bestämmer mig för att jag ska ta bort min mailapp från telefonen och bara kollar mail när jag sitter vid datorn så är det väldigt enkelt att argumentera för att det kan vara nödvändigt att någon gång kunna komma åt mailen via min telefon. Det kan ju komma tillfällen när det är viktigt.

Men att det är bekvämt att ha den appen där utifall någonting viktigt uppkommer är inte ett argument som linjerar med digital minimalism, i det här fallet, om jag har kommit fram till att livet jag vill leva är ett liv med mindre mobiltid.

Kostnaden för att ha mailappen på min telefon är kanske hundra timmar extra mobiltid under ett år, plus ökad stress, eftersom jag inte kan undgå att tänka på vad som står i de där mailen. Eller att jag är mindre närvarande med de jag umgås med fysiskt och så vidare. Vinsten är att jag inte missar de där viktiga mailen som behöver omedelbar uppmärksamhet från mig.

Är hundra timmar mobiltid och andra negativa konsekvenser värt de där tre gångerna jag behövde ha minutkoll på min inbox? Eller finns det kanske något annat sätt att lösa den frågan?

I kommande avsnitt kommer jag att prata mer om den här boken. Den är väldigt intressant och Cal Newport har ett sätt att förmedla sina tankar som åtminstone tilltalar mig.

Ta hand om dig. jag hoppas att vi hörs snart igen.