29. Om farorna med att sätta mål

Hej och välkommen till Monkey mindset, en podcast som framför allt handlar om mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare och föreläsare.

En banbrytande studie...

För mer än sextio år sedan bestämde sig ett forskarlag att undersöka kraften i att sätta mål. Så de frågade avgångsstudenterna på Yale det året, 1953, huruvida de hade klara, tydliga, nerskrivna mål för sin framtid. Det visade sig att nästan ingen hade det. Bara 3 procent hade tänkt igenom det här och satt egna mål. 20 år senare kontaktades avgångseleverna igen och forskarna kollade hur det hade gått för de här studenterna. Det visade sig då att dom 3 procent som hade satt mål hade tjänat mer pengar än de övriga 97 procenten tillsammans.

Kanske har du hört den här historien förr. Den dyker ofta upp i både böcker och föreläsningar som handlar om att sätta mål. Flera av de riktigt stora inom personlig utveckling har både skrivit och pratat om den. Tony Robbins, Zig Ziglar och Brian Tracy, bland andra. 

... Som inte har existerat

Och när man hör den så förstår man varför. Man blir peppad. Det är klart att jag ska sätta mål. Klart att vi inom företaget ska sätta mål. Det verkar ju nästan vara en garant för framgång. Problemet med Yale-historien, som du kanske gissat, är att den inte är sann. Studien på 1953 års avgångsklass har aldrig skett och vad man vet så har ingen liknande studie skett heller. 

Ändå så har historien spridit sig. För den är ju så bra. 

Det här avsnittet kommer att handla om några av farorna, ett par möjliga fallgropar som finns  när man förlitar sig för mycket till att sätta mål. Jag upplever det som att många, framför allt organisationer och företag, ser det här som ett självändamål.

Att sätta mål är någonting man gör, det är inget man ens reflekterar över. Samma inom min bransch. Personlig utveckling generellt och mental träning specifikt.

Det finns en övertro på att sätta mål, det är som att vi tror att det räcker att sätta dem för att de ska uppfyllas. 

Mål viktigare än resultat?

Inom politiken får målen ofta mer uppmärksamhet i media än själva utförandet. Det räcker att säga vad man ska göra för att upplevas som handlingskraftig. Men att säga det är ju bara att uttrycka en önskan om framtiden. Det kan vem som helst göra. Och när det man sa inte slog in så säger man något nytt. Och det här är säkert inte specifikt för just politik.

Och innan jag går vidare så är det bäst att vara tydlig med att jag inte är emot mål. Tror jag. Jag har inte riktigt tänkt klart där och i framtida poddar kommer jag prata om nyttan med mål och hur du kan jobba med mål. Men mål är inte någonting magiskt som kommer att ge dig det du vill ha bara för att du sätter dem.

Den största klyftan jag ser är den mellan teori och verklighet. I teorin är det lätt att förstå varför vi ska sätta mål och hur vi ska göra. Och om vi gjorde det vi sagt att vi ska göra såsom vi sagt att vi ska göra dem så hade vi inte haft något problem, då hade allt funkat perfekt. 

För i teorin funkar det så att vi befinner oss här, på punkt A och inom ett år vill vi befinna oss där borta, på punkt H. Punkt H är vårt mål. Så alltså drar vi streck, först till punkt B som är ett delmål, sedan till C som är nästa delmål, sedan till D, E, F och så vidare tills vi kommer till H. Vi sätter upp tidpunkter då vi ska nå de olika delmålen och vi mäter och kontrollerar så att planen håller. Kanske går vi ner i detaljnivå bara för att ingenting ska kunna gå fel. En solid plan, helt enkelt.

Utgår från bästa möjliga scenario

Det finns många problem med den här metoden, som jag givetvis har förenklat en aning. För det första tenderar vi att vara för optimistiska när vi sätter målen, delmålen, budgeten och tidsramarna.

Vi utgår från bästa möjliga scenario och vi räknar gärna med den här magiska boosten som vi tror att vi får av det faktum att vi sätter mål över huvud taget. Det är så roligt att sätta mål, så motiverande, så vi luras att tro att vårt framtida jag ska vara lite bättre på allt än vad vårt nuvarande jag har bevisat i handling. 

När målen kommer uppifrån kan det här vara rent skadligt för både motivation och förtroende. För då känner den som ska göra jobbet inte alls samma entusiasm som den som satte målet gjorde. För dom nere på golvet så innebär det nya målet inte några spännande utmaningar, de ser bara ökade krav.

För det andra så ser vi oss själva som logiska och rationella. På pappret är planen lätt att både följa och förstå. Vi tar oss från A till B till C. Men i verkligheten är vi inte logiska och rationella, åtminstone inte på det sätt som de allra flesta av oss menar. Kanske kommer du ihåg hur jag i ett tidigare avsnitt berättade om en studie där mängden popcorn människor åt berodde på hur stor popcornhinken var. Ju större hink, desto mer åt vi. Alla trodde att det var de själva som styrde hur mycket de åt, och det vore ju det mest logiska, men så var det inte alls. 

Så vårt beteende är visserligen ofta förutsägbart, men det är inte logiskt. Om du har fyra saker att göra idag till exempel så är det inte omöjligt att du gjort en mental att-göra-lista. Först ska du gå på ett möte, sedan ska du skriva ett mail, sedan ska du färdigställa en rapport och när allt det här är klart så ska du ringa den där kunden som hörde av sig och behövde hjälp.

Om mailet råkar vara lite jobbigt av någon anledning, och du tenderar att skjuta upp det, finns risken att rapporten och kundkontakten inte blir gjorda heller.

Kö i ditt huvud

Du har skapat en kö i ditt huvud och för att en sak ska bli gjord behöver det som ligger före i kön bli gjort först. Det här är ju totalt ologiskt, om du inte skriver mailet så är det ju bara att börja med rapporten i stället. Och vissa av er som lyssnar nu fattar säkert ingenting, för ni går alltid direkt till rapporten även om mailet inte blir skrivet. Men vissa av er tror jag förstår precis vad jag pratar om.

Så om ditt mål är att träna tre gånger i veckan efter jobbet men kön i ditt huvud säger att du först ska städa badrummet och sedan gå och träna så kan det bli så att du aldrig kommer iväg och tränar eftersom du skjuter upp städningen. Och du förstår ingenting.

Och liknande saker händer i organisationer. Det sker saker. Det skaver mellan avdelningar. Personkonflikter kanske, eller kulturkrockar. Man vaktar sina revir. Det händer en massa som påverkar, sådant som kanske inte är så lätt att ta på, som verkar ologiskt, men som har stor betydelse för hur vi agerar, både som individer och som en organisation.

Vägen som såg så rak och självklar ut när vi ritade kartan är plötsligt krokig och full av stickspår. Några upplevs gå i rakt motsatt riktning jämfört med vad som var överenskommet. Medan dom tycker att dom är dom enda som är på rätt väg.

Det finns alltså en skillnad mellan hur vi tror att det ska fungera, hur vi tror att vi fungerar, och hur det fungerar i verkligheten.

Nyårslöftet

Ett annat problem är att mål kan hindra dig från att uppnå det du egentligen vill. Låt mig ta det allra tydligaste exemplet. På nyårsafton bestämmer du dig för att sluta äta skräpmat. Det blir ditt nyårslöfte. Tre veckor senare har du jobbat över. Du är trött, tjurig och hungrig. Och du vet att det inte finns någonting hemma i kylen. Du orkar inte hålla emot så du stannar till på Mc Donalds på vägen hem.

Nu är det här målet att inte äta skräpmat inte längre möjligt att nå. Löftet är brutet. Och nu går vissa, eller kanske de allra flesta, tillbaka till sitt gamla beteende igen. Och börjar äta lika mycket skräpmat som tidigare. 

Men varför satte du det här målet? Rimligtvis för att du ville börja bry dig om din hälsa. I det stora hela så betyder en enda big mac och Company inte någonting för din hälsa men när målet är omöjligt att nå glömmer du helheten. 

Eller så börjar du intressera dig väldigt mycket för definitionen av skräpmat. Hamburgare är ju skräpmat men vad räknas tacos som? Om dina kompisar käkar burgare så kommer du runt skräpmatsmålet genom att beställa två muffins istället. Muffins är ju en annan kategori och där har du inte lovat något.

Att nå målet blir viktigare än att följa själva andemeningen.

Inom organisationer kan det innebära att man tar genvägar för att uppfylla målen. Det som mäts blir gjort brukar det ju heta och om man mäter försäljning till exempel och sätter upp mål för det så finns åtminstone risken att man genar lite i kurvorna, kanske gör lite avkall på kvaliteten eller etiken. Att du istället för att ha som mål att hjälpa dina kunder, att skapa värde för dem du servar, försöker tjäna pengar på bekostnad av kunderna. Det här kan ju vara helt förödande på lång sikt.

Få varje dag att räknas

Jag vet som sagt inte riktigt vad jag själv tycker om mål. Att inte jobba med mål på det traditionella sättet behöver inte betyder att du inte rör dig framåt och det betyder inte heller att du inte vill uppnå något. Jag tror inte att mål är nödvändigt för drivkraft. Men kanske är det bara en definitionsfråga. Mål har ju förstås sin plats. Och jag har förenklat en hel del i den här podden för att visa min poäng. 

Om du ska ta med dig någonting av det här avsnittet så kan det vara det här. Fundera på varför du eller ni sätter mål.

Är det verkligen målet som är det viktiga, eller är det under vägen dit som du eller din organisations verkliga framgång uppkommer?

För egen del så märker jag att jag mer och mer intresserar mig för just vägen och för vardagen.

Hur vill jag att en vanlig dag ska se ut för att jag ska känna mig tillfreds? Inte en vanlig dag om fem år utan hur vill jag att morgondagen ska se ut?

Och så försöker jag, så gott jag kan leva den dagen. Det går nästan aldrig exakt så som jag har tänkt mig och ibland går det helt åt skogen, men det är bara att ta nya tag imorgon. För det finns ju alltid ett nytt imorgon och om jag gör den dagen så bra jag bara kan så kommer bra saker att hända. 

Och även om jag nu skulle ha en femårsplan och tänker hur allt kommer att fixat sig då, så är det ju med största sannolikhet inte någon enstaka händelse som kommer att göra det. Nej det är vardag då med och precis som nu så följs en vanlig dag av en annan vanlig dag.

Vanliga dagar är allt vi har. Så se till att den dagen är så bra som möjligt.

Du vet väl att du kan få det du behöver för att komma igång med mental träning av mig och det kostar inget. Om du signar upp dig för mitt nyhetsbrev så skickar jag dig de fyra ljudband som ingår i min app som heter mental träning. 

Och om du gillade det du hörde så skulle jag uppskatta en recension på Itunes, det hjälper podden.

Det var allt för den här gången. Tack för att du har lyssnat och vi hörs snart igen.