62. Nyanser, förenklingar och etablerade sanningar

 

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt.

I det här avsnittet pratar jag om sannolikheter. Och om riskerna i vår önskan att tänka i rätt och fel.

Jag berör också det här med etablerade sanningar. Vad det egentligen är och faran som finns om vi låter andra bestämma vad som funkar för oss.

Något som är fel kan i själva verket vara rätt

Det finns en kille i USA som heter Nate Silver. Silver är statistiker och gjorde sig ett namn under det amerikanska presidentvalet 2008 då hans statistiska modeller förutspådde resultatet i 49 av 50 delstater. Fyra år senare hade han rätt i alla 50. Det här gav honom nästan status som ett modernt orakel.

Silver driver en webbsida som heter fivethirtyeight.com och där så analyseras allt från sport till underhållning till politik. Och det analyseras med hjälp av framför allt data.

Ända från det att Donald Trump annonserade att han skulle kandidera till president var Nate Silver mycket skeptisk. Precis som alla andra. I augusti 2015 sa han att Trumps chanser att klara primärvalen, alltså att slå de andra republikanska presidentkandidaterna och bli nominerad som republikanernas kandidat var cirka två procent och det tog väldigt lång tid innan han tog Donald Trump på allvar.

Från det att det stod klart att Trump skulle bli republikanernas kandidat och fram till valet kan man dag för dag följa hur fivethirtyeight förutspår att valet ska gå. Jag länkar till det. Och de gör det genom att ange Clintons och Trumps procentuella chans att vinna. Alltså vilken siffra Nate Silvers statistiska modell spottar ur sig. Under i stort sett hela den här perioden leder Clinton stort. En kort period, sommaren 2017, precis efter att partierna har haft sina nomineringskonvent så ligger de i stort sett lika men i snitt så har Clinton ungefär 75 procents chans och Trump 25 procents chans. Ibland är det uppe på 90/10 och ibland nere på 55/45.

8 november, 2016, alltså samma dag som presidentvalet gav Fivethirtyeights modell Donald Trump 28 procents chans att vinna och Clinton fick 72 procents chans.

Vi vet ju alla hur det gick, Trump vann, och trots att Nate Silver gav Trump större chans än de flesta andra i etablerade medier så har han fått en hel del kritik.

Eftersom han hade ett sådant fantastiskt track-record, och var sinnebilden av en intellektuell analytiker, en cool datanörd, som genom statistik och data kunde förutspå händelser bättre än de här politiska experterna, de som bara gick på erfarenhet, kunskap och känsla, så fick han självklart också bära hundhuvudet när det visade sig att alla de här siffrorna visade sig vara fel. Inte orimligt.

Om jag nu tar på mig rollen som före detta pokerproffs, före detta gambler, så tror jag att Nate Silver känner viss frustration över det här. För det är ju inte alls säkert att han hade fel.

Ta en kortlek och plocka ut tio kort. Sju röda och tre svarta. Sedan blandar du de här tio korten och drar ett. Skriv ner färgen på det, lägg tillbaka det, blanda igen och dra ett kort. Gör det här tusen gånger och du kommer att märka att i ungefär 30 procent av fallen så drar du ett svart kort.

Om chansen att någonting ska hända är 70 procent så kommer den saken inte att hända 30 procent.

Så att det som vissa ser som fel kan i själva verket vara en bekräftelse på att modellen som Nate Silver tagit fram är rätt.

Utifrån ett enda resultat kan vi inte veta. Vad vi behöver göra är ju att kolla alla gånger han har gett en händelse 70 procent chans att inträffa. Om hans 70-procentiga förutsägelser har slagit in runt 70 procent av gångerna har han en modell som troligen är att lita på. Har de slagit in 100 procent av gångerna eller 20 procent av gångerna är modellen sannolikt fel.

Jag ska snart lämna Nate Silver och komma till min poäng men det här betyder ju också, som du kanske redan har förstått, att det som Nate Silver gjorde 2008 och 2012 då hans modell under två val satte 99 av hundra delstatsval till väldigt stor del handlade om tur, oavsett egentligen hur bra hans modell var. Många delstatsval är helt förutsägbara men inte alla och sannolikheten att till exempel sätta 3 av 3 där du uppskattar chanserna till 60/40 är bara drygt 20 procent.

Om 80 av de här 100 delstatsvalen var klara på förhand så krävs ändå nästan osannolik tur att få rätt i 19 av de övriga 20.

Så även om Silver eller alla som sysslar med sannolikheter kan få orättvis kritik när någonting de säger har stor sannolikhet att hända inte händer, så kan de också få oförtjänt med beröm när slumpen gör så att de har rätt ännu oftare än vad deras modeller säger att de ska ha.

Men att analysera så här är svårt och komplicerat, särskilt om du ska försöka få fram en poäng om någonting i en begränsad text eller i ord på kort tid.

Då är det lättare att säga att någon hade rätt eller någon hade fel. Någonting funkar eller någonting funkar inte.

Faran med etablerade sanningar

Från och med nu kommer jag att förenkla lite och använda mig av påhittade exempel och siffror.

Låt säga att en studie testar hur bra fysisk träning är för att lindra depression. Och man jämför det här med effekten av medicin.

Efter åtta veckor upplever 75% av den grupp som har tränat fysiskt att de mår bättre.

Av de som ätit medicin så upplever 50 procent att de mår bättre.

Om undersökningen är bra gjord så kan man säga att fysisk aktivitet hjälper mot depression. Och att det hjälper mer än vad medicin gör.

För sjukvården är det här jätteviktiga siffror. Nu kan de förändra sin vård gentemot människor som är deprimerade och de kan hjälpa fler.

Dagens Nyheter kommer troligen skriva en artikel med rubriken "motion hjälper mot depression".

Aftonbladet skriver en plustext som de låser in bakom sin betalvägg med rubriken "Så springer du dig lycklig – Superenkla metoden som chockar forskarna".

Jag kanske gör en podd där jag berättar om den här studien och föreslår att du ska springa tio steg vecka ett, tjugo steg vecka två för att efter sex månader skapat vanan för att kunna springa dig lycklig.

Genom att läsa tidningar och lyssna på poddar så får du intrycket att motion hjälper mot depression. Punkt. Det är nu en sanning.

Vad som är lätt att glömma när man tittar på den här påhittade studien och det fantastiska resultatet är att 25 procent inte upplevde att deras depression blev bättre av motion. De är helt bortglömda i rubrikerna och rapporteringen.

För precis som alla rapporterade att Nate Silver hade fel så rapporterar alla att depression botas genom motion.

Och om hälften inte fick någon positiv effekt av mediciner så är risken stor att det finns en grupp som varken blir hjälpta av motion eller medicin.

Vad gör du om du befinner dig i den gruppen? När din välmenande kompis, eller kanske din vårdcentral, säger till dig att du behöver röra dig mer för att bli bättre och du försöker förklara att det inte verkar gälla dig.

Verkligheten sällan så svart eller vit

Låt oss nu låtsas att det finns en kille som heter Torsten Bengtsson. Han hävdar att han botade sin egen djupa depression genom kolla på sit-coms, alltså komediserier, i en timma, varje morgon, innan han gick till jobbet. Han har en populär blogg och han skriver en bok, som han döper till Seinfeldmetoden, och han ger sig ut och föreläser.

Boken blir en bästsäljare och ett universitet tar sig an att undersöka om seinfeldmetoden verkligen fungerar.

Resultatet av studien blir att efter åtta veckor säger sig 25 procent av de som testar Seinfeldmetoden må bättre.

En kontrollgrupp får sockerpiller, alltså placebo, som de tror är antidepressiva tabletter och i den gruppen så upplever 29 procent att de mår bättre.

Så Seinfeldmetoden funkar alltså sämre än sockerpiller.

DN skriver nu en artikel: "Seinfeldmetoden – En bluff".

Aftonbladet skriver en artikelserie under vinjetten "Bluffmetoden"

"Så blir Torsten Bengtsson rik på din depression"
Bilarna, klockorna, lyxvillan på Mallorca.

och i artikeln under:

Psykologen om Torsten Bengtssons metod: "Bättre att äta sockerpiller"

Vad gör du om du, nere på botten, hade testat allt, mediciner, motion, terapi och i ren desperation prövade seinfeldmetoden och nu mår mycket bättre?

Om du berättar för någon, på en fest till exempel, vad du har gjort och den personen svarar "det där är en bluff, det funkar inte. Du blev lurad". Vad svarar du då? Du står ju där. Du lever ju.

Ta nu inte det här som ett försvar för dom som säljer verkningslösa piller eller mirakelmetoder och som medvetet missleder. Som använder människors osäkerhet och desperation för att lura dem på pengar. Jag föraktar sådana människor.

Men verkligheten är sällan svart eller vit. På sätt och vis så kan man säga, antar jag, att Nate Silver hade fel när han trodde på Clinton. Men det går också att hävda, och det tycker jag är mer korrekt, att en Trumpvinst ingick i Silvers modell.

Jag upplever det som att vi har gått in i en tid där nyanserna mer och mer suddas ut. Antingen är du med oss eller så är du emot oss. Det finns ingenting däremellan. Det jag tycker är sanningen och det du tycker är fake news.

Bara för att vi inte förstår någonting eller vet hur vi ska mäta någonting, så behöver det inte betyda att fenomenet inte finns. Och vissa av de saker som vi har tagit som absoluta sanningar kan med åren visa sig vara helt fel. Och det har också skett. Det sker i detta nu.

Ha ett öppet sinne och var beredd på att ändra åsikt

Så om du vill lära dig någonting, införa någonting eller förändra någonting så tror jag att du har störst chans att lyckas om du kan förhålla dig både öppen och skeptisk. Att du inte automatiskt tror på det andra säger men att du är öppen att kolla på det eller att testa det och om det du lär dig går emot det du tidigare trodde var sant, är du beredd att ändra åsikt eller metod.

Utnyttja den forskning och de erfarenheter som redan finns. Börja med det som har störst sannolikhet att funka. Ofta räcker det. Men om det inte funkar för dig så kanske du ska våga att testa någonting annat. Att en viss metod fungerar i 80 procent av fallen hjälper ju inte dig om du är en av de andra 20.

Om du låser in dig i dina uppfattningar så kommer du automatiskt att ta till dig det som bekräftar det du tror och förkasta det som talar emot. Du kommer att lyssna på dem som tycker som du och ignorera eller i värsta fall förakta dem som tycker annorlunda.

Kanske har jag spenderat för mycket tid på Twitter, jag ska försöka gå in i twitterfasta igen. Det var i alla fall allt jag hade den här gången. Jag hoppas att det har gett dig någonting att fundera över.

Om du är nyfiken på mental träning så kan du få det som du behöver för att komma igång av mig, och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och fyller i din epost där det står "ljudfiler och nyhetsbrev" så skickar jag dig de ljudfiler, samt instruktioner, som ingick i min app. Ljudfilerna heter Slappna av, gå djupare, Självkänsla och målbilder.

På tal om appen så kommer den tyvärr inte att komma tillbaka. Den innebar för mycket strul för mig och till slut kände jag att jag inte hade något annat val än att stänga den. Om du har frågor på det så maila mig på daniel<at>monkeymindset.se.

Och om du vill ha ljudfilerna men inte vill prenumerera på nyhetsbrevet så kan du antingen fylla i din email i rutan som jag pratade om nyss och sedan direkt när du har fått filerna, vilket ska ske omedelbart, avprenumerera eller så kan du bara maila mig och berätta så löser jag det. Jag ber om ursäkt till er som köpte appen.

Tack för att du har lyssnat. vi hörs snart igen.

Close

50% Complete

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.