66. Hur små förändringar i din inställning påverkar ditt resultat

 

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

Satte fler puttar med "golfproffsets klubba" 

En forskare som heter Sally Linkenauger publicerade 2011 en studie hon hade gjort med golfare. Hon tog 41 golfare med samma skicklighetsgrad och bad dem putta tio gånger var mot ett hål två meter bort. Inte alla samtidigt utan en och en.

Innan de gjorde något delades de här golfarna upp i två grupper. Alla fick putta med samma klubba men deltagarna i den ena gruppen fick veta att klubban dom skulle använda hade tillhört Ben Curtis som är en känd proffsgolfare. Och så fick dom en liten redogörelse för hur bra Ben Curtis var och vilka fantastiska framgångar han hade haft. Den här redogörelsen varade bara under cirka en halvminut.

Den andra gruppen fick ingen information om klubban.

Innan de skulle putta så ombads de göra en sak till. De skulle uppskatta hur stort hålet var och de skulle göra det här genom att rita det på en dataskärm genom att dra ett cirkelverktyg tills cirkeln motsvarade hur de såg hålet.

Sedan puttade deltagarna sina tio puttar.

Efteråt så samlade Linkenauger in all data och analyserade den.

Gruppen som fått information om att klubban de använde hade tillhört ett golfproffs, alltså Ben Curtis, hade uppskattat hålet till att vara 9 procent större i diameter än vad den andra gruppen hade gjort och den gruppen hade också satt 32 procent fler puttar.

Klubban hade inte tillhört Ben Curtis men det är en parentes.

På något underligt sätt verkar det alltså som att bara det faktum att jag tror att någon som är bra på golf har använt min putter, att det gör mig bättre på golf och att det får mig att se på situationen på ett mer gynnsamt sätt. Gruppen som trodde att Curtis hade ägt klubban såg ju hålet som större och det finns annan forskning, bland annat av samma Sally Linkenauger, som visar att om man ser golfhålet som större än vad det egentligen är så sätter man fler puttar.

Förväntansfulla var mer tonsäkra

I ett annat experiment lät en forskare som heter Alison Wood Brooks 113 personer sjunga gruppen Journeys låt "Don't Stop Believing". Hon delade in personerna i tre grupper. En grupp ombads bara att sjunga. En grupp ombads att högt säga orden "I am so anxious" innan de började sjunga. Anxious betyder rädd, ängslig, bekymrad. Den tredje gruppen ombads att säga högt "I am so excited" innan de började sjunga, och excited i det här sammanhanget betyder ungefär förväntansfull, ivrig, exhalterad.

Personerna sjöng låten och dom använde ett karaoke tv-spel för att mäta hur det gick. Tv-spelen mäter till exempel tonträff och rytm enligt en procentberäkning och högsta poäng är då 100 procent. Gruppen som inte sagt någonting fick 69 procent, gruppen som sagt "I'm so excited" fick 80 procent, gruppen som hade sagt "I'm so anxious" fick 53 procent.

Brooks följde upp de här studierna med två andra studier, en som handlade om att hålla ett föredrag på jobbet och ett som handlade om att lösa komplicerade mattetal. Grupperna som sa "I'm so excited presterade bättre än grupperna som inte sa någonting och grupperna som i olika ordval sa att den var ängslig eller nervös.

En intressant sak som också kom fram i studien, som jag inte kommer att prata om så mycket nu, men kanske återkommer till, var att "I am so excited"-gruppen även presterade bättre än grupper som inför föredrag sa till sig själva att de var lugna, alltså "I am calm".

Och varför det är så intressant är ju att jag tror att vi är många som inför sådana här saker, som till exempel att prata inför andra, försöker att bli lugna, intala oss själva att vi ska bli lugna.

Och vi är nog också många som, när vi ska peppa eller stötta andra, som är nervösa och ska prestera av något slag, säger till dem att vara lugna.

Kanske ska vi istället peppa åt "I am excited"-hållet. Men det är som sagt en framtida podd.

Vad det handlar om, det jag har pratat om hittills, är att en gynnsam inställning påverkar resultatet på det jag gör positivt.

Positiv smitta och primingeffekten

I golf-experimentet så skapades den här inställningen genom att jag trodde att jag fick putta med en klubba som hade tillhört ett golfproffs. Exakt hur inställningen påverkas av den vetskapen är inte helt klarlagt, Sally Linkenauger pratar om en term som heter “positive contagion” och hon pratar också om priming. Contaigon betyder smitta, så “positive contagion” betyder då att man smittas av någonting på ett positivt sätt.

Priming innebär att ditt val eller din prestation påverkas genom att du får intryck som egentligen inte har med valet eller prestationen att göra men som på något sätt sätter sig i ditt undermedvetna.

Om jag skulle gå runt på stan och be personer välja ett tal mellan 0 och 100 så skulle medeltalet sannolikt hamna högre om jag har en t-shirt med siffran 99 på än vad den skulle göra om jag har en t-shirt med siffran 2 på. Den som svarar kommer omedvetet påverkas av siffran på min t-shirt.

Och den här effekten, primingeffekten, kan vara jättestark och visa sig på många olika sätt. Amerikanska skolflickor av asiatiskt ursprung presterar till exempel bättre på ett matteprov om de innan provet påminns om att de är asiater än vad de gör än om de innan provet påminns om att de är kvinnor. Och det beror på att stereotypen för asiater är att de är duktiga på matte och att stereotypen för kvinnor, i alla fall i USA tydligen, är att de inte är så duktiga på matte.

Men oavsett vad det beror på, att sänka 32 procent fler puttar är ju fantastiskt och i karaokeexemplet, där allt man gör är att säga orden "I am anxious" eller "I am excited". Från att inte säga någonting till att säga "I am excited" så förbättras resultatet med ungefär 16 procent och från att prata ner sig själv med "I am anxious" till att prata upp sig själv med "I am excited" så ökar man resultatet med ungefär 50 procent.

Effekten svår att mäta

En av mina poänger här är att det här med vår attityd till någonting inte behöver vara så komplicerat. Jag har i tidigare poddar pratat om att om man vill bli bättre på någonting, och det gäller även det mentala, så behöver man träna på det men i dom här exemplen så ägnades ju ingen tid till att långsiktigt förändra deltagarnas attityd. I karaoke-exemplet så ombads de bara uttala några ord högt.

Så att skylla på att man har en taskig attityd och inte kan rå för det håller inte, i alla fall inte i alla lägen. Väldigt lite kan här göra stor skillnad.

Varför används då inte de här kunskaperna i större utsträckning? Varför jobbas det inte mer med det? För det första så tror jag att det beror på att det är flum. I mångas ögon är det bara flum. Och om man inte tycker att det är flum så är man rädd att andra ska tycka det och man vill inte vara den på jobbet som kommer dragandes med en massa flum.

Man vill vara den som kommer med hårda fakta. Om vi köper det här nya projektledningssystemet så kommer produktiviteten öka med 25 procent. Det går att se i det här Excel-arket som jämför ledtider mellan det gamla systemet och det nya. Det köper alla. Det är hårda fakta. Det är lätt att se var exakt vinsterna dyker upp. I tid och i pengar. I alla fall i teorin.

Mjuka värden är svårare att sälja. Om vi bara skapar en arbetsplats som främjar glädje och ansvarstagande. Där positiva handlingar från en medarbetare smittar av sig på andra, så kommer produktiviteten att öka med 32 procent.

Den meningen gissar jag inte är lika lätt att få med ledningen på. Och om pengar ska sparas så är det antagligen enklare att dra in på de attitydskapande trivselåtgärderna, som inte är så lätta att mäta, även om det i förlängningen kanske leder till ökande kostnader på grund av minskad produktivitet och kanske också ökad stress, vantrivsel och en massa sjukskrivningar.

Och även på ett personligt plan, hur mäter jag till exempel att ett föredrag gått 16 procent bättre? Hur mäter jag hur mycket bättre ett kundbemötande blir om jag säger till mig själv att "jag känner mig upprymd" innan jag möter kunden än om jag säger "jag vill hem". Och om det går bättre, hur kan jag härleda det till de där orden. Det är svårt och vi tenderar ju alla att dels se det vi vill se, tror jag på det här letar jag efter bevis på att det funkar, tror jag inte på det så letar jag efter bevis på att det inte funkar.

Inte ens för en golfmotionär, om vi låtsas att siffran 32 procent för golfputtarna är korrekt, är det enkelt att se att det här gör stor skillnad. Den statistiska variansen är så stor att några sänkta puttar hit eller dit lätt kan härledas till slumpen eller att jag bara hade en bra dag.

Vinster med ett positivt självprat

Om man däremot är en seriös golfare, som skriver ner alla rundor, som kanske till och med i efterhand analyserar sina puttar, då kanske det börjar skönjas ett mönster. Sedan jag började jobba med min attityd och mitt självprat så puttar jag bättre.

Och om man som jag var, är ett pokerproffs, eller någonting annat som är supermätbart, och spelar över 100000 händer poker per månad. Och alla händer loggas i en databas. Och man kör sina statistiska analyser. Då ser man precis som den seriöse golfaren fast ännu tydligare, att sedan jag började jobba med min attityd så går det bättre.

Man ser det inte dag för dag eller vecka för vecka. Men på några månaders sikt. Och ofta så drar ju en bra sak med sig något annat. Om det går lite bättre, så minskar min stress och kanske mitt adrenalinpåslag och det betyder att jag somnar lättare och sover bättre.

Det leder till att jag är lite gladare och det leder till att jag är en roligare person att vara med. Mina relationer förbättras. Jag mår bättre. Och det blir roligare att jobba. Och det blir lättare att hålla kvar den här attityden.

Så även om de här procenttalen antagligen inte stämmer exakt för det du håller på med, eller om det jag pratat om kan appliceras på ditt liv rakt av, så finns det väldigt mycket att vinna på, och väldigt lite att förlora på, att jobba för att det du säger till dig själv är positiva saker. Och att det du säger till andra, att det lyfter dem och stöttar dem.

Inte in absurdum förstås, att vi bara är positiva och glada och aldrig ser några problem och det här har jag ju pratat om förut. Men troligen mycket mer än vad du gör nu. Och det gäller även för mig, det är ett ständigt pågående arbete. Som man behöver påminna sig själv hela tiden om, för det är så lätt att dras ner eller att smittas av- negativitet. Budskap som säger att det vi gör inte är bra nog eller att vi inte duger.

Jag hoppas att jag med det här avsnittet, har gett dig några nya tankar och någonting som du kan ta med dig.

Jag är ju som jag sa i början mental tränare och jag har satt ihop ett litet paket, bestående av fyra ljudfiler med instruktioner för dig som är nyfiken på mental träning och vill testa. Och det här kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och anger din mailadress i den röda rutan så skickar jag dig tillgång till det här paketet. Och då handlar det först och främst om att lära sig slappna av riktigt ordentligt i både kropp och sinne och så jobbar vi vidare därifrån med självkänsla och målbilder.

Stort tack för att du har lyssnat, jag hoppas att vi hörs snart igen.

Close

50% Complete

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.