91. Har du koll på det oundvikliga slutet?

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare.

Förra veckan pratade jag om hur det nu är en ganska bra tidpunkt för att börja planera inför 2018 och mitt tips var då att du skulle ta lite tid med papper och penna och få ur dig precis alla tankar du hade angående framtiden. Du skulle göra en brain dump, en tömning. 

Och jag kommer att fortsätta ungefär där jag slutade då. Vi kommer även i dag att befinna oss i undersökningsfasen av det här arbetet. 

När du har gjort en brain dump och skrivit ner allt du har vad gäller din framtid; tankar, drömmar, planer och så vidare så kan du börja strukturera. Ta reda lite mer om vad det du har skrivit betyder. Kanske dela in ditt liv i olika kategorier.

Att tänka i termer av "end game"

En sak som jag har haft väldigt stor nytta av är att börja fundera i termer av oundvikligt slut eller oundviklig utveckling. På engelska skulle det kunna heta "end game" och det låter ju mycket bättre men tanken är att jag ser på mitt liv inom en viss kategori, eller kanske en viss del av mitt liv och så kollar jag på hur det ser ut nu, hur det har sett ut de senaste åren och utifrån det försöker jag förutspå hur det kommer att se ut i framtiden, eller hur det kommer att sluta.

Alltså var den väg jag är inne på leder. Med största sannolikhet.

Och jag försöker göra det här genom att se på saken utifrån, alltså så som en neutral betraktare skulle ha gjort, utan att blanda in känslor. Utan att förutsätta att jag i framtiden kommer att vara en bättre eller starkare människa som i samma situation kommer att kunna agera annorlunda.

Det är ju relativt enkelt att tänka i de här termerna vad gäller kost och hälsa. Om jag är på väg åt fel håll, och har varit det ett tag, så är risken stor att den trenden kommer att hålla i sig och att slutresultatet inte kommer att bli positivt.

Men det kan också vara nyttigt att göra det här inom andra områden. Låt säga att du vill göra karriär och är i en bransch där de som är framgångsrika jobbar väldigt många timmar. 

Om du jobbar hårt, är duktig och lyckas kommer det med största sannolikhet betyda att du kommer att behöva jobba ännu hårdare och ännu mer ju framgångsrik du blir.

Och det här är ju självklart när jag säger det så här men ofta är vi så inne i det vi gör just nu så att vi inte har tid att höja blicken och se vad som ligger framför oss. 

Vi kanske tänker att vi nu gör våra hundår för att kunna skörda senare. Och i fallet med arbetstimmar och karriär i den här specifika branschen så kommer du säkert att kunna skörda i form av till exempel hög lön, eller resor, eller större projekt, men troligen inte i form av mer fritid. 

Inom andra branscher kan det ju vara precis tvärtom, där kan  hundår och långa dagar i början innebära att du kan jobba mindre eller få mer frihet eller kunna bli mer selektiv med vilka uppdrag du ska ta och så vidare, när du blir mer framgångsrik. 

Och det kan ju då vara fantastiskt för någon som strävar efter det men inte lika tillfredsställande för en person som faktiskt trivs med att ha den direkta kundkontakten, som trivs bättre med att vara en del i team än vad han trivs med att leda ett team. Till exempel.

Se till så att du klättrar upp för rätt stege

Brian Johnsson som driver en sida som heter optimize.me, med z, pratar om det här, i alla fall någonting liknande (och han har säkert hämtat det från någon annan), och han säger att man ska se till så att man klättrar upp för rätt stege, att man är noga med att kontrollera innan att stegen man klättrar på är lutad mot rätt vägg så att man kommer dit man vill. Så att det man kämpar för faktiskt ger en dom sakerna som man värderar högt.

Och här finns det ju förstås inget rätt och fel utan det är viktigt att ta redan på var man själv står. Vad är viktigt för mig just nu. Vad vill jag uppnå eller ar vill jag vara.

Och den här metoden är användbar till nästan allt.

Om jag ofta klagar på min arbetssituation inför min fru. Berättar för henne hur jobbigt jag tycker någonting på jobbet är. Att jag snart inte står ut längre. Kanske är det en person jag inte kommer överens med eller kanske är det någonting som på ytan verkar väldigt trivialt, som stämningen i fikarummet till exempel.

Och det oundvikliga slutet, eller i det här fallet den oundvikliga utvecklingen, i den här situationen, är ju att jag inte gör någonting, kommer att känna så här så länge situationen är densamma. Det är inte orimligt att tro att jag om fem år fortfarande kommer att störa mig på den här personen, eller känna mig obekväm med jargongen och att det kommer ha gjort mitt liv avsevärt sämre.

För det vanligaste sättet att hantera en sådan här situation är nog att bita ihop. Att lida i tysthet. Att hoppas att någonting ska hända som förändrar situationen. Du har ju lagt mycket tid på att komma dit du är nu, och även om det är jobbigt är det bara att acceptera. Och att göra något eller att byta jobb, innebär en massa strul. Du har räkningar att betala till exempel.

Med ett längre perspektiv än dag för dag, så kan det bli tydligare vad som behöver göras. Vill du ha det så här om fem år? Vill du ha det så här om tio år och veta att du då har tio likadana år framför dig?

Eller vill du göra någonting för att förändra situationen just nu? Trots att det kanske innebär en period där du inte vet vad som kommer att hända den närmsta framtiden?

Förändring är så svårt att vi, i alla fall många av oss, hellre är kvar i någonting som är dåligt men som vi känner till, än utsätter oss för osäkerheten det innebär att gå in i en förändring, trots att chanserna att förändringen på lite sikt ska ske till det bättre, är väldigt stor.

Och det här tänket går ju självklart använda vad gäller beteenden, både positiva och negativa. Den oundvikliga utvecklingen för ett par som är 30 år gamla och som sätter in 2000 kronor i månaden var i en indexfond, att dom är mångmiljonärer när de fyller 65. 

Den oundvikliga utvecklingen för någon som ägnar en timma per kväll åt att lära sig kodning, genom gratisutbildningar som finns på nätet, är att han eller hon inom bara några år, högst tre om jag ska gissa, är tillräckligt skicklig, för att kunna ha det som jobb.

Så för att sammanfatta. När vi bara befinner oss i vardagen, är det lätt hänt att vi sitter still i båten. Det är enklast så. Och vi har förstås tillräckligt mycket att tänka på ändå.

Lång sikt ger resultat

Men om vi kan ta ett lite mer långsiktigt perspektiv så blir det tydligt, dels hur små, regelbundna positiva handlingar kan leda till fantastiska saker på lite sikt. Men också hur de här sakerna som nu kanske bara ligger och gnager, som du inte vill tänka på utan ska ta tag i någon gång i framtiden, vid ett ospecificerat datum, faktiskt blir ditt liv om du inte gör någonting åt dem.

Om du inte kan se din nuvarande partner som far till dina barn och samtidigt väldigt gärna vill ha barn så snart som möjligt går det inte ihop.

Om du inte aktivt gör någonting för att förändra den situationen, om du inte börjar klättra på en annan stege än den du klättrar på just nu, så finns det ett par möjliga oundvikliga utvecklingar. Som du säkert själv kan se vilka dom är. Att du inte vill tänka på det eller ta tag i det just nu betyder inte att verkligheten sätts på paus.

Och med det sista väldigt drastiska exemplet vill jag säga att det här kan vara svåra saker. Jättesvåra. Och mitt syfte med de här poddarna är inte att du ska få panik och börja tycka att massor i ditt liv måste förändras radikalt precis just nu, utan snarare att vi ska vara ärliga mot oss själva och våga undersöka var vi är, var vi är på väg och var vi vill vara.

När vi väl har gjort det kan vi börja prioritera, välja ut vad som är viktigast eller enklast, eller mest realistiskt att jobba med och sedan göra planer för hur det ska gå till.

Men vi kommer till det lite senare.

Det var allt för den här gången. 

Tack för att du har lyssnat, jag hoppas att vi hörs snart igen.