Har du någon gång suttit i ett möte där allt ni egentligen behövde göra var att fatta ett enkelt beslut – "ska vi göra det eller inte?" – men ingen, inte ens chefen, tog befälet?
Så beslutet sköts upp, mötet avslutades, och ni bestämde er för att ta det igen “nästa vecka”.
Många har svårt att fatta beslut. Det är märkligt egentligen, för kostnaden för att inte fatta ett beslut är ofta betydligt större än risken att göra fel.
Ett beslut som skjuts upp i onödan är nämligen nästan alltid en flaskhals.
I en fabrik är flaskhalsen lätt att se. Om en produkt fastnar vid en maskin stannar hela flödet upp:
Maskin A kan behandla 100 delar i timmen, maskin B klarar 80 och maskin C klarar 100.
Det spelar det ingen roll hur effektiva A och C är – hela fabriken begränsas av B. Flödet kommer aldrig över 80 delar i timmen.
På kontoret är flaskhalsarna lika verkliga, men mycket svårare att upptäcka.
Och en av de vanligaste flaskhalsarna är obeslutsamhet.
För att göra beslutsfattandet enklare – och snabbare – kan vi använda mentala modeller som hjälper oss att tänka klarare. En av de bästa kommer från Jeff Bezos, grundaren av Amazon. Han delar in beslut i två kategorier:
“One-way door decisions” och “Two-way door decisions.”
En “one-way door” kan du inte backa ut ur. Går du igenom den, är du inne. Det är beslut som är svåra eller omöjliga att göra ogjorda:
Byta ekonomisystem i koncernen
Investera i en ny fabrik
Göra stora organisatoriska omstruktureringar
De här besluten kräver analys, tid och rätt kompetens vid bordet. Här ska experternas röst väga tungt – även om de är i minoritet.
En “two-way door” kan du öppna och stänga hur du vill. Det är beslut som går att ändra, testa och rulla tillbaka:
Delegera vissa beslut till teamet (kan alltid ta tillbaka mandatet)
Testa ett nytt arbetssätt (t.ex. stående möten eller en ny veckorutin)
Prova ett nytt verktyg i liten skala
Ändra hur ni kommunicerar internt (t.ex. kortare möten, tydligare agendor)
A/B-testa en offert, ett kundbudskap eller en prissättning
Ta bort ett möte eller ett steg i en process och se om någon saknar det
Här är inte det avgörande att beslutet blir perfekt – utan att det blir fattat. Om det visar sig vara fel, öppnar du bara dörren och backar ut igen.
Många beslut är dessutom sådana att vi inte kan veta om de är rätt förrän vi testat dem mot verkligheten. Efter en viss punkt ger mer analys inte mer klarhet.
Då blir överanalysering inte klokt – utan ett slöseri.
Problemet, säger Bezos, är att stora organisationer ofta börjar behandla alla beslut som “one-way doors”.
Plötsligt kräver även ett enkelt beslut en förstudie, en projektplan och fyra möten. Och då blir organisationen långsam, rädd för risker och oförmögen att röra sig framåt.
Så nästa gång du ska fatta ett beslut, fråga dig:
“Vad händer om jag har fel?”
Om svaret är “inte särskilt mycket” – föregå med gott exempel och fatta beslutet. Det är billigare än att vänta.