Gandhis svar på ett fullbokat schema
Det finns en historia om hur Mahatma Gandhi alltid insisterade på att han skulle ha en timme meditation varje dag. När hans schema blev för fullt sa hans medhjälpare till honom att han nu hade så mycket att göra att det inte längre var möjligt att lägga en hel timme på meditation. Gandhis svar blev då "om jag har så mycket att göra är det bäst att jag från och med nu lägger två timmar på meditation".
Gandhi hade förstås rätt och inom de flesta områden hade det här sättet att tänka varit en självklarhet. När kraven ökar så behöver det tas hänsyn till. Om en maskin ska klara stora påfrestningar ser du först till att den är tillräckligt kraftfull. Om maskinen sedan ska kunna klara mer är det givet att maskinens prestanda behöver förbättras. Samma sak med vår egen fysik. Om du ska prestera fysiskt bygger du först upp din kropp. Ingen som åker Vasaloppet räknar med att konditionen ska komma under själva loppet.
Vi bygger inte upp mental styrka på samma sätt
När det gäller vår mentala styrka tänker vi inte så. De flesta är överens om att de mentala påfrestningarna förändras, framför allt ökar den upplevda stressen, men väldigt lite görs för att träna upp de förmågor som behövs för att klara av de här förändringarna. När du får mer att göra och mer att tänka på är det ingen som först ser till att du är stark nog, eller har verktygen som krävs, för att klara av dem. Du förväntas anpassa dig under tiden. Och tyvärr är det inte många av oss som är som Gandhi, som har styrkan och kunskapen att säga ifrån och först skapa förutsättningarna för att kunna klara av den här högre belastningen.
Det är lätt att se när du inte klarar av någonting fysiskt. Benen viker sig. Lungorna säger ifrån. I värsta fall går saker i din kropp sönder. Med mental påfrestning är det annorlunda. Stress kommer krypande. Den är möjlig att dölja, åtminstone ett tag. Du kan hålla masken på jobbet och bryta ihop när du kommer hem. Eller bara köra på till hela livet kraschar. Det händer. Överallt. Varje dag.
Skillnaden mellan att bygga upp och att reparera
Vanligtvis är det först nu du får hjälp för att bygga upp din mentala styrka. När du är nere på minus får du hjälp att komma tillbaka upp till noll. Men noll räcker inte. Om du går tillbaka till samma mentala påfrestning som tidigare riskerar du att återigen hamna där du hamnade förra gången.
Inom mental träning jobbar vi med att bygga upp styrkan innan du utsätts för påfrestningarna. Vi använder metoder och verktyg som gör att du, om vi ska fortsätta de här liknelserna med en maskin, kan klara mer belastning men fortfarande fungera lika bra eller till och med bättre. Mental styrka är precis som fysisk styrka, en träningssak.
Vad är mental träning?
När man hör begreppet mental träning så tänker många automatiskt på elitidrott. Kanske har man hört någon sportstjärna prata om hur viktigt den mentala träningen har varit för deras framgångar eller så är det någon som har misslyckats i ett stort mästerskap som nu tar in en mental tränare för att kunna bli bäst när det gäller som mest. Och mental träning är väldigt stort inom idrotten. Ofta är det just den mentala biten som är skillnaden i världstoppen.
Men mental träning är så mycket mer än att prestera som bäst när det gäller som mest. Det är någonting alla kan ha stor nytta av och effekterna av mental träning genomsyrar hela livet. Det är någonting du har med dig i vardagen.
Om jag ska förklara det så enkelt jag bara kan så handlar det om att träna sig så att ens tankar och känslor och inre bilder jobbar för att hjälpa mig i livet, istället för att stjälpa mig. Att det som sker inom oss, jobbar för oss.
För många av oss är det precis tvärtom. Åtminstone när det bränner till. Våra tankar och känslor hindrar oss från att fungera så bra som möjligt. Och det kan leda till olika grader av tråkigheter.
Måendet är grunden för prestationen
En stor del av träningen handlar om att må bättre. Då pratar jag om faktorer som stress och sömn och självkänsla och hur du ser på livet. För om du mår bättre så fungerar du bättre och när du fungerar bättre så ger du dig själv förutsättningarna som behövs, kom ihåg det här med Gandhi, att också prestera bättre.
Och egentligen så är det inget nytt, inga revolutionerande saker. Alla vet egentligen de här sakerna. Men skillnaden på att till exempel läsa en bok eller lyssna på en föreläsning är att inom den mentala träningen så nöjer vi oss inte med att veta vad vi borde göra och hur vi borde tänka. Vi tränar på det. Tränar på precis samma sätt som en löpare tränar löpning. Avsätter tid där vi fokuserar på att bli bättre. Det kräver inte så mycket tid men om du lägger en kvart om dagen så kommer du ganska snabbt att märka positiva resultat vad gäller din upplevda livskvalitet.
Bakgrund: Åtta år som pokerproffs
I grunden är jag ekonom och journalist och jag har arbetat inom bägge dessa yrken även om det inte var under någon särskilt lång tid. Det som har präglat mitt liv mest är de ungefär åtta år som jag var pokerproffs.
Jag var väldigt seriös med mitt pokerspelande. Jag läste mycket och strävade hela tiden efter utveckling.
Jag var ingen stjärna på något sätt. Du har inte läst om mig i tidningen eller sett mig på tv, men jag var i alla fall proffs. När folk frågade hur bra jag var så brukade jag säga att om det hade varit fotboll så hade jag varit vänsterback i ett mellanlag i holländska ligan. Det fanns alltså tusentals spelare som var bättre än mig men i den totala pokerpopulationen var jag bättre än 99 procent av alla spelare.
Ganska snart insåg jag hur viktig den mentala biten var. Inte den mentala biten i den meningen att man läser sina motspelares handlingar och på så sätt förstår vilka kort de har utan den mentala kampen mot sig själv. Att kunna prestera så bra som möjligt så ofta som möjligt, att kunna ta stora och långa motgångar på bästa sätt, kanske framför allt att kunna hantera den stress det innebär att spela drygt 500 pokerhänder per timme när jag spelade online och den press som kommer av att gambla om stora summor pengar. Att kunna leva ett bra liv utanför pokerbordet oavsett om jag hade vunnit eller förlorat den dagen, den veckan eller den månaden. En stor del handlade om att kunna prestera på topp i jobbet och fungera normalt, alltså må bra och vara lycklig, i livet i stort, trots att jag hade ett jobb som innebar hög press och mycket stress.
Efter ett tag förstod jag att det faktiskt gick att påverka det mentala. Att det fanns metoder jag kunde använda för att må bättre, fungera bättre och i slutändan också prestera bättre. Och de här metoderna var inte svårtillgängliga eller komplicerade. De var lätta att göra och tog inte heller mycket tid. Men det räckte inte att veta om dem, jag var tvungen att verkligen göra dem.
Ju längre tiden gick, desto mer intresserad blev jag av de här bitarna. Mitt eget intresse började så smått att skifta från poker till det här med mänskligt beteende. Vad vi kan göra för att göra livet både enklare och bättre.
Det finns så mycket att vinna på att jobba med de här bitarna. Inte bara för mig eller dig eller för individen, utan för oss alla. För samhället. Och det är ett område där vi vet väldigt mycket om vad som funkar men där den praktiska användningen inte ännu har nått ut till massorna.