Hur hjärnan skapar verkligheten

Hjärnan är, som forskningen visat, mycket formbar. Vi kallar det för neuroplasticitet. Det är våra tankar och våra beteenden som formar hur vår hjärna fungerar. Och om vi vill vara drastiska kan vi säga att det vi gör, det vi tänker och de intryck vi utsätts för skapar vår verklighet.

Om du matas med en viss världsbild – från dina föräldrar, från media, från dina arbetskompisar – blir det lätt din världsbild. Och då tenderar vi omedvetet att ta till oss sådant som bekräftar denna världsbild och förkasta sådant som skulle krocka med den. Denna världsbild du har, som i själva verket är skapad av dig, och som ser verkligheten genom en liten lins som är riktad på ett visst sätt i en viss vinkel, blir din verklighet. Det blir det som du definierar som sanningen.

Grannen i samma stad lever i en helt annan verklighet

Tänk dig att någon annan, låt oss säga din granne, matas med en helt annan världsbild. Han eller hon hade föräldrar med en annan politisk inriktning än dina, läser andra tidningar. Kanske diskuterar ni samma frågor men utgår från helt andra utgångspunkter. Du och din granne bor i samma hus, jobbar i samma stad men har helt olika syn på hur verkligheten ser ut.

I den fysiska verkligheten är chansen stor att om du har ett socialt liv så kommer du med jämna mellanrum träffa på någon med annorlunda världsbild. Du kanske inte pratar om politik, men du vet att Maya är moderat. Och när du senare kommer tillbaka till din sfär kanske du tänker eller säger till någon att "Maya är moderat, men hon är faktiskt jättetrevlig när man lär känna henne." Du känner Maya. Hon är precis som du. Hon har bara andra åsikter.

På nätet behöver du aldrig träffa Maya

På nätet behöver du aldrig träffa eller lära känna Maya. Istället kan du ge henne åsikter och värderingar som hon inte har. Med din logik, med din världsbild som sanning, måste hon ha dessa åsikter. Allt Maya säger eller skriver som bekräftar din bild av henne tar du tillvara på. Allt hon skriver som inte bekräftar din världsbild vrider du på, omformulerar, så att det klämms in i mallen du vet är sanningen.

Majas världsbild är naturligtvis annorlunda än din. Och i hennes verklighet är hennes åsikter logiska och hennes värderingar goda – medan dina inte är mycket värda. Precis som du vill hon gott. Precis som du vill hon samhällets och människors bästa.

Det här kallas för filterbubblor och det handlar inte primärt om att du och Maya har olika åsikter. Det handlar om att ni ser olika verkligheter. För att kunna ha Mayas åsikter i din verklighet behöver man enligt din logik vara känslokall, egoistisk och ond. Och för att kunna ha dina värderingar i Mayas verklighet behöver man enligt hennes logik antingen vara korkad eller en hycklare.

Fenomenet förstärks på internet

Detta sker naturligtvis inte bara på nätet utan även i den fysiska verkligheten, men på nätet förstärks det lätt. Du kan välja att inte ens träffa någon med en annan världsbild. Du behöver inte låta någon ifrågasätta din världsbild. Algoritmer och rekommendationssystem hjälper till att hålla dig inne i din bubbla.

Det är värt att notera att många som pratar om filterbubblor och faran med dem befinner sig själva i filterbubblor. De blandar ihop sin version av verkligheten med den objektiva verkligheten. De tenderar att rapportera och prata om sådant som bekräftar sin bild och inte i samma utsträckning lyfta fram sådant som går emot den bilden.

Mediernas problem idag består kanske inte så mycket i att det finns filterbubblor – det har det alltid gjort – utan i att en allt större andel av befolkningen flyttar ut från deras filterbubbla och in i andra.

Varför detta är ett samhälleligt problem

På ett samhälleligt plan är detta ett problem för att det är mer eller mindre omöjligt att hitta lösningar på viktiga frågor när situationen ser ut så här. Hur ska vi kunna hitta en lösning på något om vi inte ens kan enas om grundförutsättningarna? De lösningar som ändå arbetas fram arbetades ofta fram av den ena parten på den andra partens bekostnad. Och så fort det blir maktskifte ska det ändras igen.

I det korta perspektivet, för de enskilda personerna som driver agendorna, finns det väldigt lite att vinna på att försöka förstå den andre partens perspektiv. För det som krävs då är en försonande ton, genuin nyfikenhet, en villighet att ta till sig det en motståndare säger och tycker. En vilja att förstå helt enkelt.

Och det ger inga pluspöäng i den egna bubblan. Då hotas din position. Medierna – såväl traditionella, alternativa som sociala – rapporterar mycket hellre om en stor konflikt än om ett sansat och konstruktivt samtal om något viktigt. Och vi läser också mycket hellre om konflikten. Så det är de artiklarna det klickas på. På ett större plan är denna loop som matar sig själv otroligt svår att bryta.

Men på ett personligt plan kan du ta kontroll

På ett personligt plan, i ditt och mitt liv, går det faktiskt att bryta denna loop. Svaret är att du loggar ut. Du slutar följa nyheterna. Du tar en paus från sociala medier. En vecka eller två.

Vad du kommer att märka är att allt det där som känns så viktigt – eftersom tonläget är så högt – inte betyder någonting i ditt liv. Den energi du idag lägger på sådant som du inte kan påverka, vilket kanske är mycket mer än du tror, kan istället läggas på sådant som du har makt att förändra.

Jag vill inte överdriva effekterna av en nyhetsfasta eller en sociala mediefasta, men min erfarenhet är att det definitivt kan vara värt att testa. Om inte annat för att bara se om du kan. Eller för att undersöka om du kanske har ett beroende.

Och du behöver inte oroa dig för att missa något verkligt viktigt. Händer det något stort kommer du att få reda på det, var så säker.

Utmaningen: två veckors mediefasta

De närmsta två veckorna hål dig borta från sociala medier, från nyheter och från internet i stort, i största möjliga mån. Om du känner ett behov av att meddela folk att du har mediefasta, gör det då. Skriv att du tar en två veckors paus och att folk kan nå dig på SMS eller mail istället.

Det roliga vore om vi efter två till tre veckor började få in rapporter om hur det var att testa detta. Oavsett om du klarade det helt, oavsett om du upplevde det som positivt, negativt eller neutralt – erfarenheterna säger en del om hur vi är bundna till vår digital miljö.


Mer läsning