Vetande räcker inte
Det vi tar upp här är egentligen självklarheter – sådant som de flesta redan vet. Men att veta räcker uppenbarligen inte om våra handlingar inte går i linje med vad vi vet.
I vårt dagliga liv på jobbet eller hemma är denna tendensen relativt lätt att upptäcka. Om något ska bli gjort inom ett visst datum planerar många framåt – man bockar av i kalendern, bokar tid med hantverkaren, ser till att projekten får den tid och resurser som behövs.
Det som ofta händer är att annat kommer emellan – bränder som behöver släckas, saker som prioriteras högre, eller att vi helt enkelt prokrastinerar. Vi skjuter upp det vi vet att vi borde göra. Trots det finns det oftast någon anledning eller vi kan senare förklara vad som hände.
Men på sommaren är det ofta annorlunda.
Semesterns paradox
När semestern är slut undrar vi: Vad hände? Hur gick de här veckorna så fort? Jag hann ju inte med allt jag tänkte mig.
Ett skäl till detta är att när semestern börjar har vi väldigt lite i kalendern – relativt sett. Normalt är vi vana vid att ha 8-17 bokad varje vardag, så vi vet att något som ska göras behöver planeras. Men med fyra eller fem tomma veckor framför oss är det lätt att se det annorlunda. "Landet behöver grävas upp – det tar mellan fem och tio timmar. Det behöver jag inte planera, jag har ju en hel månad som är tom. Jag gör det när jag får lust."
Samma gäller varje enskild dag. Kanske vill man ta en promenad varje dag eller börja med yoga – bara en kvart om dagen. "Jag har ju hela dagen på mig." Men dagarna går även på semestern.
Saker gör sig inte självt. När vi tänker att vi ska göra något senare eller börja imorgon kommer det aldrig att hända. Ska något bli gjort gör vi det nu, eller vi bestämmer när i framtiden vi ska göra det. Bara att hoppas att det kommer att ske är oftast ingen bra taktik.
Balans mellan plikt och nöje
En bra semester är en semester där det finns en balans mellan dels sådant man vill få gjort – olika sysslor, plikter – och tid till det man verkligen vill göra, även om det är att göra ingenting.
Steg ett i en mer stressfri semesterplan är att skriva ner allt du vill ska bli gjort under dessa veckor – saker du vill göra, människor du vill besöka, allt som du skulle ha avsatt tid för om det varit en syssla på jobbet.
Sedan kan du fundera på hur du vill att din balans ska se ut. Hur mycket tid på dessa sysslor och hur mycket på att göra ingenting eller åtminstone inte ha något inplanerat?
Vissa älskar att inte ha något inplanerat. Andra mår bra av att göra saker och får energi från aktiviteter. Det beror på vem du är och hur din familj resonerar.
Du kan tänka att av 25 semesterdagar vill du att minst 15 är helt oplanerade – gör precis vad du vill – och sedan använd de tio återstående för sysslor. Eller börja i andra änden: här är platserna jag vill besöka och aktiviteterna jag vill göra, och om det blir tid för ingenting efter det är det härligt.
Undvika två fällor
Genom att tänka så här undviker du potentiellt två olika scenario. För det första: du kommer in i sommaren och känner att du behöver återhämtning och vill göra ingenting, men du upplever att det finns så många måsten – måla huset, besöka släktingar, åka på semester – att när semestern är slut känner du inte att du har haft ledigt alls utan följt en agenda som inte varit din egen.
För det andra: du orkar kanske inte göra några av dessa saker men känner att du borde, det känns som måsten. Så tiden du spenderar på att göra ingenting är tid där du har dåligt samvete och stressar upp dig istället för att hämta energi.
Precis samma gäller för det omvända. Bara för att andra snackar om att ta det lugnt behöver inte du känna att du behöver slappa om du inte vill göra det.
Det handlar om att du tar kontroll över ditt liv. Du har rätt till din tid. Du kan välja att ge den till andra men andra har inte rätt att kräva den av dig.
Perfektionen finns inte
En viss nivå av stress, frustration och dåligt samvete kommer alltid att finnas, hur vi än gör. Om vår bild av den perfekta semestern är en tillvaro utan bekymmer, oro, ilska eller skam – utan något än harmoni – spelar vi ett spel där det inte finns något sätt att vinna. Allt vi gör, hur väl det än går, leder till besvikelse eftersom det vi strävar efter inte ens går att uppnå.
Så fundera över hur du vill ha det. Hitta en balans mellan sådant du vill göra och sådant du känner att du vill ska vara gjort när semestern är slut. Schemalägga och avsätt tid – inte för att det är spännande att schemalägga sin semester utan för att det ska bli gjort och för att du ska slippa onödig stress och onödigt dåligt samvete.