Podcast #66 – Attityd och prestation

Forskaren Sally Linkenauger publicerade 2011 en studie med golfare. Hon tog 41 golfare med samma skicklighetsgrad och bad dem putta tio gånger var mot ett hål två meter bort.

Innan de gjorde något delades golfarna i två grupper. Alla fick putta med samma klubba men gruppen A fick veta att klubban hade tillhört Ben Curtis, en känd proffsgolfare. De fick höra om Ben Curtis framgångar under ungefär en halvminut.

Grupp B fick ingen information om klubban.

Innan de skulle putta ombads alla uppskattera hur stort hålet var genom att rita en cirkel på en dataskärm.

Gruppen som trodde klubban tillhörde Ben Curtis uppskattat hålet till att vara 9 procent större i diameter än den andra gruppen. Och denna grupp satte också 32 procent fler puttar.

Klubban hade faktiskt inte tillhört Ben Curtis. Ändå verkar det som att bara tron på att någon skicklig hade använt den gjorde deltagarna bättre på golf och fick dem att se situationen på ett mer gynnsamt sätt.

Ett annat klassiskt experiment genomförde Alison Wood Brooks med 113 personer som ombads sjunga Journey-låten "Don't Stop Believing". Hon delade in dem i tre grupper.

Grupp A ombads bara sjunga. Grupp B ombads säga högt "I am so anxious" innan de började sjunga. Grupp C ombads säga högt "I am so excited" innan de började sjunga.

De sjöng låten med karaoke-TV och resultaten mättes i procent. Högsta poäng var 100 procent.

Grupp A fick 69 procent. Grupp B ("I am so anxious") fick 53 procent. Grupp C ("I am so excited") fick 80 procent.

Brooks följde upp med två andra studier – en om att hålla ett föredrag på jobbet och en om att lösa komplicerade mattetal. Samma mönster: "I am so excited"-gruppen presterade bäst, näst efter ingen uttalelse, och långt före grupper som sa sig vara ängsliga eller nervösa.

Intressant var också att "I am so excited"-gruppen presterade bättre än grupper som innan föredraget sa till sig själva att de var lugna. Det är värt att notera eftersom många av oss inför prestationer försöker bli lugna eller säger till andra att vara lugna.

Det handlar om att en gynnsam inställning påverkar resultatet på det vi gör positivt. I golfexperimentet skapades denna inställning genom tron att klubban tillhörde ett proffs. Exakt hur detta fungerar är inte helt klarlagt, men Sally Linkenauger talar om "positive contagion" – att smittas av något positivt – och "priming".

Priming innebär att ditt val eller din prestation påverkas genom intryck som egentligen inte har med valet eller prestationen att göra men som sätter sig i ditt undermedvetna.

Om du går runt på stan och ber personer välja ett tal mellan 0 och 100 skulle medeltalet sannolikt hamna högre om du bär en t-shirt med siffran 99 än med siffran 2. Den som svarar påverkas omedvetet av siffran.

En klassisk studie visar att amerikanska skolflickor av asiatiskt ursprung presterar bättre på matteprov om de innan provet påminns om att de är asiater (stereotypen: duktiga på matte) än om de påminns om att de är kvinnor (stereotypen: inte lika duktiga på matte).

Att sänka 32 procent fler puttar är fantastiskt. I karaoke-exemplet förbättras resultatet från att inte säga något till att säga "I am excited" med ungefär 16 procent. Från att säga "I am anxious" till "I am excited" ökar resultatet med ungefär 50 procent.

Men allt detta uppnåddes utan långsiktig träning av attityd. I karaoke-exemplet ombads deltagarna bara uttala några ord högt innan de började.

Det här visar att attityden till något inte behöver vara så komplicerat att förändra. Mycket lite kan här göra stor skillnad. Att skylla på att man har en taskig attityd och inte kan rå för det håller inte, åtminstone inte i många lägen.