Det finns en farlig kostnad för chefer som är inne och petar i allt:

Förr eller senare slutar medarbetarna att försöka.

Varför ska jag lägga en timma på att skapa en perfekt formulerad rubrik och en klockren bild till annonsen när jag vet att chefen ändå kommer att vilja ha det på sitt sätt?

Och när medarbetaren inte ger det lilla extra bekräftas chefens uppfattning om att allt behöver kontrolleras. För hur skulle det se ut om vi släpper igenom arbete av den här kvaliteten?

Kontrollen skapar ett beteende som rättfärdigar kontrollen.

Den som blandar sig i för mycket skapar – trots att avsikterna är goda – precis det team som han inte vill ha. Ett team som inte kan fatta beslut själv, som sällan tar fullt ägarskap och där varje liten detalj måste kollas av med chefen.

De flesta ledare vet om det här och vill ge mer ansvar. Bara inte idag, bara inte för det här projektet. Det som händer just nu har alltid en tendens att kännas extra viktigt, eller hur?

För att kunna ta sig ur cirkeln krävs det att ledaren står ut med det obekväma, ger med sig och släpper kontrollen. Innan det finns några bevis på att det kommer att funka.

I början kommer det att skava. Kortsiktigt är risken stor att resultaten blir sämre. Det kommer att klia i fingrarna, men om chefen kliver in börjar cirkeln om igen.

Som chef behöver du acceptera att jobbet inte blir exakt som det hade blivit om du hade gjort det själv. Inte för att kvaliteten är oviktig, utan för att du vill bygga ett team som kan prestera utan att du behöver lägga dig i.

Tack för att du har läst.

/ Daniel