Jag har jobbat med ledarskap i över tio år nu, och jag har hört många klaga på sina chefer.

Det finns dock några klagomål jag aldrig hört:

"Han är för tydlig"

"Man vet alltid var man har honom"

"Jag vet exakt vad han förväntar sig av mig"

"När något skaver tar hon tag i det direkt"

"Hon följer alltid upp"

"När ett beslut behöver fattas är hon inte rädd"

Nej, frustrationen handlar nästan alltid om motsatsen. Otydlighet, brist på uppföljning, konflikträdsla. Beslut som aldrig fattas eller rinner ut i sanden.

Jag tror inte att det bara är jag.

Vad bra ledarskap är råder det olika meningar om. Det finns tusentals böcker och lika många svar. Ett oändligt antal modeller och metoder, ibland rakt motsatta varandra.

Men dåligt ledarskap? Där är vi ofta överens. Över branscher, kulturer och till och med generationer.

Taket är omtvistat. Golvet är det inte.

Jag tycker att det är intressant.

Om du vill bli bra på något så behöver du först bemästra grunderna.

Är då inte det här grunderna för ledarskap?

I så fall, varför behärskas de då inte av alla?

Problemet kanske är att de är för enkla.

Det krävs ingen kurs, du behöver inte läsa någon bok, för att förstå de här koncepten.

Men precis som för det mesta som är värdefullt här i livet, kan du inte skapa resultat från en dag till en annan.

Ingen tackar dig för att du var tydlig på ett möte en tisdag i april. För att det ska räknas behöver du visa det i handling – konsekvent och över tid.

  • Du agerar på samma sätt idag som du gjorde igår. Dag efter dag, tills det blir det folk förväntar sig av dig.

  • Du har ett antal principer för ditt ledarskap som du sällan eller aldrig går ifrån.

  • Det finns en intention bakom det du gör.

Modeller, metoder, strategier – de har förstås alla sin plats. Men om grunderna inte sitter kommer allt annat att balansera på ett skakigt bygge.

Så titta en gång till på listan där uppe.

Vilken av meningarna skulle dina medarbetare ha svårast att säga om dig?

/Daniel