Det tar inte lång tid på ett nytt jobb förrän man upptäcker att det finns två olika sorters regler.

Dels de formella. De som finns i olika flikar på intranätet.

Om datorn strular så skapar du ett ärende i supportsystemet. Om du saknar en behörighet fyller du i formuläret som heter “Ansökan om behörighet”.

Och dels de andra, de man lär sig vid kaffemaskinen.

“Jag skulle inte skapa ett ärende om jag var du. Det tar minst en vecka. Gå ner till Lena på IT och fråga snällt. Du kan hälsa från mig.”

Och jajamensan, en kvart senare är problemet löst. Äntligen någon som vet hur man får saker gjorda. Nästa dag köper du med dig en bulle som tack för hjälpen.

Ett smart sätt att ta sig förbi byråkratin? Ja… jo… kanske… men varje gång Lena låter en person gå runt den formella processen så växer IT-avdelningens kö. Vilket ökar incitamenten att ta bakvägen ännu mer.

Det blir en ond cirkel och det skapas en slags svart marknad. Där det handlas med kontakter, tjänster och gentjänster, och där vem du känner blir viktigare än hur akut ditt ärende är.

De som följer reglerna blir paradoxalt nog de som får vänta längst.

Det finns ingen skurk i den här historien. Lena vill hjälpa till och den som går direkt till henne vill bara kunna jobba.

De flesta som går runt systemet gör det inte för att de vill fuska. De gör det för att den vanliga vägen inte fungerar som den ska.

Den svarta marknaden är skadlig, men den är bara ett symptom.

Om du är chef är det viktigt att du förstår det. Det räcker inte med att säga till på skarpen att alla ärenden från och med nu måste bli ett ärende i systemet. Du behöver också ta reda på varför en svart marknad uppstod.

Det behöver inte vara särskilt komplicerat. Börja med att gå ner till Lena och fråga.

Chansen är stor att hon vet exakt var det skaver. Det är ju därför alla går till henne.

Tack för att du har läst. Ta hand om dig.

/Daniel