I några avsnitt nu ska jag ge dig förslag på vad ett personligt system skulle kunna innehålla. Hur ett sådant skulle kunna se ut.
Ett system för framgång och man kan förstås definiera framgång hur man vill. Det kan vara pengar och berömmelse, det kan vara inre frid och det kan vara allt däremellan.
Och ett system betyder egentligen att du bestämmer att du agerar på förutbestämda sätt i förutbestämda situationer.
Och om du vill hålla lite koll på vad jag gör så får du gärna prenumerera på mitt nyhetsbrev. Jag har nya produkter på gång. Det är inte veckor borta utan snarare dagar och jag kommer att smyglansera till er som är mina prenumeranter. Att prenumerera på nyhetsbrevet kostar ingenting och di kan göra det
Det som kommer upp först i mitt sinne är lärarrollen. Att den var med sådan förr än vad den är nu. Och jag blir gärna rättad om jag har fel.
Förutsättningen för att det här ska vara tillfredsställande, alltså där men mer flyter med, är då att man köper sättet man blir styrd på, alltså att man respekterar maskinen som man är en kugge i.
Det andra sättet är att sätta mål.
Då målar man upp en framtid som är attraktiv och så säger man att man ska ta sig dit. Och så planerar man för det. Så gör man vad som krävs för att nå målet. Inom den tid man har bestämt. Och man utvärderas på målet.
Och det tredje sättet är att skapa ett system. Då bestämmer man vad man vill, det kan betyda att man sätter ett mål men behöver inte vara det, och så bestämmer man hur man behöver agera för att röra sig i den riktningen.
Och så designar man sitt liv, eller sin arbetssituation mot att kunna agera på det sättet man har bestämt. Och man mäter och utvärderar på hur väl man följer sitt system.
När jag säger det så här så kan skillnaden mellan framför allt mål och system tyckas vara liten.
För om man sätter ett mål så gör man en handlingsplan och den handlingsplanen kan väl ses som exakt samma sak som ett system?
Systemet tar mig till målet.
Så är det. Men det finns en dimension som det verkar som att de flesta inte tar med i beräkningen.
Och det är dimensionen teori och praktik.
Om man tänker att teori och praktik är samma sak så är ett system bara en beståndsel av att arbeta med mål.
Systemet är själva handlingsplanen. Och alla som är seriösa och arbetar med mål gör naturligtvis upp handlingsplaner som man följer och utvärderar.
Och man har delmål och så vidare.
Så är det i teorin
men så är det inte i praktiken.
I praktiken så har man ett jobb att sköta eller ett liv att leva och om målet och handlingsplanerna ska vara en del av det jobbet eller livet så behöver man ha det nära i sitt medvetande.
Målet behöver att vara en del av den verklighet jag befinner mig i. Jag behöver påminnas om det. Så att allt jag gör syftar till att röra mig mot det.
Och så är det inte alltid. Jag skulle vilja säga att för de flesta av oss är det nästan aldrig så. Att vi vaknar på morgonen och går igenom vårt mål eller att det första som görs på veckomötet är att påminna om vårt mål.
Målet riskerar alltså att vara någonting diffust, något som alltid befinner sig ganska långt framme. Det är någonting som ska vara uppfyllt om ett halvår eller om ett år.
Det är någonting som är separerat från det dagliga arbetet.
Och i värsta fall så jobbar, jobbar, jobbar vi med vårt vanliga jobb 90 procent av tiden och sedan när delmålen ska bockas av om det är per kvartal eller per år eller vad det är så behöver vi samla ihop och rapportera. Jobba övertid, kanske. O
ch så gör vi det och när det är gjort så går vi tillbaka till det vi kallar vårt vanlig arbete igen.
Styrkan med ett mål är ju att man tydligt visar en önskad framtid som alla, när de är inspirerade, är beredda att arbeta hårt för att nå.
Svagheten är att den här inspirationen och motivationen är svår att upprätthålla över tiden. Inte omöjlig men svår.
Och då är det lätt hänt, och det här gäller ju både på jobbet och ens liv, att målet blir abstrakt, jag kan inte koppla det jag gör här och nu till den där ljusa framtiden som målades upp.
Jag utvärderas relativt sällan mot målet.
Och om mina arbetsuppgifter i teorin är tydliga och definierade och leder till att målet nås, så stämmer det inte överens med hur det ser ut i praktiken. För de flesta av oss.
I praktiken finns det massor av saker som tar tid, som tar resurser, som kostar energi, och som behöver göras.
men som inte står med i någon handlingsplan.
Så målet glöms lätt bort.
Ett system handlar om vad jag gör nu. Och om jag gör det jag ska nu, så har jag gjort mitt jobb. Det är det jag utvärderas efter.
Om jag bokar en timma mellan elva och tolv varje måndag, onsdag och fredag, då jag gör mig oanträffbar, och jobbar ostört med projekt a, så är chanserna stora att projekt a blir lyckat.
För jag ger det då så många timmar som jag har uppskattat att det behöver.
Det är ett system i sin enklaste form.
Jag utvärderar mig själv på om jag har lyckats hålla de här tiderna rena för att arbeta med det jag hade bestämt.
Om jag ofta bokar av de där tiderna eller arbetar med någonting annat, då fungerar inte systemet och då behöver jag förändra det. Antingen genom att planera på ett annat sätt eller genom att förändra min attityd.
Och då är vi återigen tillbaka till dimensionen teori och praktik.
För i teorin, om jag bokar tre timmar per vecka till någonting som jag vet är viktigt så håller jag ju de där bokningarna.
I praktiken är det inte alls säkert att det blir så.
Och det, på grund av, återigen, att livet inte är så enkelt i praktiken som det är i teorin.
Så, hur lösa detta?
Ja ett sätt är ju att fundera på när det här jobbet faktiskt fungerar och försöka att återskapa det.
När är det som mest troligt att jag arbetar på det sätt jag vill? När är det som mest troligt att jag följer min långsiktiga plan? När är det som mest troligt att jag känner den här motivationen och inspirationen som gör att jag lyckas prioritera på det sätt jag har bestämt är bäst?
Jo, när den här utlovade framtiden är som tydligast. Om jag sätter mål så är jag troligtvis väldigt peppad att börja jobba med att nå det precis när vi har gjort det här jobbet. När alla löftena finns kvar.
1 januari. Eller på en måndag. Eller den första i månaden. Eller första dagen vi börjar jobba mot just det här målet.
Håller du med om att vad du än företar dig att göra, om det handlar om kost eller träning eller om att läsa visst mycket eller om att jobba på ett visst sätt så brister det sällan dag ett.
Dag ett går det ofta av sig självt.
Så vad skulle hända om varje dag var dag ett?
Vad skulle krävas för det?
Två saker, tror jag.
För det första behöver du veta var du ska börja. alltså vad exakt du ska göra dag ett. För dag ett är ju planeringen redan gjord.
Med ett system vet du det.
Då har du bestämt att
Om det är måndag så arbetar jag ostört med projekt a mellan 11-12.
Eller om det är vardag så äter jag enligt mitt matschema.
Du skulle också behöva lite av den här entusiasmen som finns precis när man har gjort en planering.
Som gör att du håller dig till planen. Du behöver ha den här utlovade framtiden som en plan ger, nära i sinnet.
Och det får du genom att gå igenom din plan, ditt system. Du påminner dig helt enkelt om vad du vill, vem du vill vara och hur du behöver bete dig för att komma dit och bli den personen.
En del av ditt system är att jobba med att hålla systemet igång och en del av det är att du påminner dig om det.
Varje morgon. Eller varje morgon och varje kväll. Eller på morgonen, efter lunch och precis när du ska gå och lägga dig.
Du påminner mig själv så ofta det krävs om det innebär att chanserna för att du ska agera såsom du har bestämt ökar.
Det här kan tyckas banalt, att gå igenom sitt system så ofta som möjligt, skulle det verkligen kunna göra skillnad. Eller att ha inställningen av att varje dag är dag ett.
Lite väl självhjälpigt.
Låt oss låtsas att det är så. Låt oss låtsas att det funkar. Låt oss låtsas att chansen att det funkar är tio procent.
Och att om du lade 20 minuter varje dag i 30 dagar på att testa det här, alltså att påminna dig om vad du ska göra idag, vad som är viktigt idag, sätta det på papper,
så skulle det antingen förändra ditt liv till det bättre, eller så skulle ingenting hända och du skulle från och med dag 31 få tillbaka de där 20 minuterna.
Skulle det då vara värt att testa?
Nästa vecka ska jag bli mer specifik i hur ett system kan vara uppbyggt, vilka delar det kan innehålla. Ingen sanning utan bara förslag.
Men, det finns förstås ingenting som hindrar att du börjar med det här redan idag. Att du skriver ner något, eller några saker, som ska göras till exempel, och börjar påminna dig själv om de sakerna.
Om du bara fick välja en enda sak i morgon som skulle göra den dagen så lyckad som möjligt, vad skulle det då vara? Skriv ner det. Påminn dig själv om det.