De flesta chefer jag känner jagar tidstjuvar.
De försöker att rensa i kalendern, frågar sig vilka möten de kan säga nej till, stänger av notiser. Allt för att skydda sin egen tid.
Men det finns en fråga som nästan ingen ställer. Peter Drucker skrev om den redan på sextiotalet, och den har inte blivit mindre relevant sedan dess:
"Vad gör jag som slösar din tid, utan att bidra till dina resultat?"
Lägg märke till vad frågan inte är. Den är inte "hur kan jag hjälpa dig?". Den frågan är trevlig och trygg och ställs på varje medarbetarsamtal. Den här frågan är omvänd. Den utgår från att du, med de bästa avsikter, kan vara ett hinder.
Och det är du. Det är vi alla.
Rapporten du vill ha varje måndag, som någon lägger två timmar på och som du skummar på trettio sekunder. Mötet du kallar till av gammal vana, där hälften av deltagarna sitter med för att det känns fel att inte bjuda in dem. Frågan du ställer i förbifarten, som utlöser en halvdags arbete du aldrig bad om.
Inget av det här syns i din kalender. Det syns i andras.
Och det är därför du inte hittar det på egen hand. Du kan analysera din egen tid hur noga som helst — det du slösar för andra bokförs aldrig hos dig. Den enda som kan visa dig det är personen som betalar priset.
Problemet är att den personen inte kommer att säga något självmant. Få tar risken att oombedd berätta för sin chef att en del av det chefen gör är slöseri. Så informationen finns, hos människor du träffar varje dag, men den kommer aldrig fram.
Om du inte frågar.
Det här är lätt att testa: ställ frågan till tre personer i ditt team den här veckan. Ordagrant: "Vad gör jag som slösar din tid utan att bidra till dina resultat?"
Två saker kommer att hända.
Den första: Du får minst ett svar som förvånar dig. Något du trodde var hjälpsamt, eller åtminstone harmlöst, visar sig kosta någon timmar.
Den andra är mindre uppenbar men större. Frågan förändrar något i relationen. Den som får den märker att du menar allvar med att deras tid har ett värde. Det går inte att bevisa med fina ord på en kickoff. Men det går att bevisa med en enda obekväm fråga.
En varning: ställ den inte om du inte tänker göra något åt svaret. Att fråga och sedan fortsätta som förut är värre än att aldrig fråga.
Men om du frågar, lyssnar och stryker en enda sak — då har du gjort mer för ditt teams arbetsvecka än de flesta chefer gör på ett år.
Tidstjuven du letar efter sitter inte alltid i din kalender.
Ibland sitter den i din stol.
/Daniel